Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af samma högsta visdom, som gifvit tron det om*
råde, som skall för alltid vara hennes. Hämma
tanken i hans Eriksgata genom de områden, som äro
bestämda åt hans spira; hindra honom att kolonisera
och odla dem, och de skola i stället behärskas, icke
af tron, utan af vidskepelsen, som ställer de
öfver-sinnliga krafterna i samma plan som de naturliga
och omedelbart ur öfversinnliga krafters närvarelse
vill förklara hvarje fenomen, som icke hör till de
alldagliga
Till denna punkt hade det kristnade Europa nu
kommit. Redan för de siste bland kyrkofäderna var
filosofien icke annat än ett nödvärnsvapen, farligt
äfven för den, som svängde det, och som borde
bortkastas, när det icke längre var behöfligt. Det
var nu sedan ett halft århundrade bortkastadt. Det
är förvånande att iakttaga hvilken hastig förvandling
detta medförde i historien. Blott en eller två
generationer hade hunnit uppfostras af den skola, som
förnekade förståndsverksamhetens värde för
sanningen, och därmed var en sådan förändring
tillväga-bragt, att man vid läsandet t. ex. af Gregorius’ af
Tours eller påfven Gregorius’ skrifter finner sig försatt
likasom i en annan värld. Ej blott att hela den
tankeskatt, som människosläktets högst begåfvade
andar från Thales’ dagar och intill Porfyrius och
Proklus samlat, synes så försvunnen, som om en sådan
aldrig hade genom forskningens ädla mödor blifvit
åstadkommen. Med skepticismens och pröfningens
förvisande från de andliga frågornas område hade
hvad man kallar le gros bon sens försvunnit från det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
