Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åskådningen i extasens tillstånd af det gudomliga
sökte uppnå en fullkomlig kunskap om tingen och
deras sammanhang. Därmed var filosofien på sina
egna vägar kommen till den ståndpunkt, som kyrkan
intog, då hon förkunnade, att gudomlig uppenbarelse
allena kan gifva svaret på de frågor, som för de
dödlige hafva ett allmänt och nödvändigt intresse.
Och kyrkan tilläde, att denna uppenbarelse nu är
gifven genom Guds son, som nedstigit till oss, blifvit
lekamliggjord och lefvat ibland oss. Den sålunda
öppnade uppenbarelsekällan var till en början Guds
sons egna ord, sådana de genom apostlame blifvit
öfverlämnade till församlingen. Källan vidgades efter
hand till apostlarnes skrifter, till de kanoniska
evangelierna och slutligen till kyrkomötenas genom den
helige ande ingifna beslut. Folkets trälande och
betungade massor fingo för andra gången höra det
budskap, som filosofien framfört till dem, om
människo-andens eviga värde, om ett tillkommande
rättfärdighetens rike, om ett allmänt brödraskap; men dessa
satser hvilade icke längre på dödlige tänkares
bestridliga och bestridda auktoritet; utan de hvilade
på Guds egen uppenbarelse i Kristus och framträdde
med en bjudande gudomlig myndighet. Ej under då,
att de betungade emottogo dem med hänförelse och
obetingad tro. Moralen hade fått sin grundval i den
religiösa uppenbarelsen, och sedebud, som satte
skran-kor mot själfviskheten, sedebud, som i sina sublima
fordringar på kärlek och försakelse synts för det
egoistiska sinnet som orimliga paradoxer och varit
för detta en förargelse och en galenskap, framställde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
