Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans verk blifvit fortsatt och hade alla den senare
tidens eröfrare handlat som han, skulle Rom än i
dag hafva bevarat det antika Roms konstskatter och
prakt. Han tillsatte ett särskildt ämbetsverk, som
hade att vaka öfver de antika monumentens
vidmakthållande. I en skrifvelse till prefekten i Rom,
Sym-makus, yttrar han bland annat: »Huru var det
möjligt annat än att, sedan jag haft lyckan att få skåda
dessa vackra verk, jag också skulle beundra dem!
Fördenskull: bevara dem! vaka öfver dem nitiskt
och oförtrutet! Dessa mästerverks vanskötsel borde
väcka allmän sorg.» På ett annat ställe skrifver
han: »Jag har i Rom sett ett folk af statyer och
hela hjordar af bronshästar.» Själf ville Theoderik
fortsätta skapandet af konstverk och öka sina städers
skönhet med nya sådana. I Ravenna, Pavia och
Neapel uppförde han offentliga termer, kyrkor,
palatser, portiker och smyckade dem med mosaiker,
målningar och bildhuggareverk. Då historieskrifvaren
Jordanes, som själf var af gotisk börd och trodde
sig härstamma från Sverige, talar om den store
gotkonungens intresse för den gamla kulturen, försäkrar
han, helt säkert med rätta, att hela gotiska folket
var ett vetgirigt och läraktigt folk med stor
begåf-ning för konsterna och, tillägger han med nationel
stolthet, nästan jämgoda med de gamle grekerna i
det afseendet. Det var ett märkvärdigt hof,
Theode-riks. Hvad den antika bildningen ännu ägde af
målsmän hade samlat sig där och umgicks
förtroligt med de gotiske stridsmännen. Man kunde den
ena gången få höra ett stycke af Virgilius föreläsas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
