Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan Muhammed och dem ett möte i öknen,
hvar-vid rådgjordes om, att dessa stammar skulle afsvära
polyteismen och sluta sig till tron på en enda Gud
och hans profet, och därjämte öfverenskoms om
sådana stadgar, som kunde bilda grundvalen till ett
regelbundet borgerligt lif. Fullständig var
öfverens-kommelsen likväl icke, emedan de båda stammarne
icke voro eniga sins emellan. Deras tvister måste
slitas, innan den nya läran erkändes. Muhammed
skickade för detta ändamål en af sina förtrognaste
anhängare till Yathrib, d. v. s. Medina, och
förso-ningsverket lyckades fullständigt. År 622 kunde de
båda stammarne i Medina till pilgrimsfesten i Mecka
sända en deputation af 72 män, för att sluta ett
förbund med Muhammed och erbjuda honom det
beskydd, som han icke längre åtnjöt af sin egen stam
Koreisch. De ville emellertid mottaga honom ej
endast som en adopterad medlem af sitt stamförbund,
utan främst som den af Gud sände profeten, »öppna
din hand», sade den förnämste af de deputerade till
Muhammed och gaf honom ett kraftigt handslag. Så
gjorde äfven de öfrige, lofvande honom trohet och
lydnad. När stammen Koreisch erfor detta,
betraktade de det nära nog som en krigsförklaring.
Muhammed, som fruktade för sina i Mecka boende
anhängares säkerhet, uppmanade dem att fly till Medina,
där deras religiösa meningar skulle blifva icke blott
tålda, utan välkomnade. De drogo då bort från
Mecka, några till fots, andra på kameler. Endast
Abu Bekr, Muhammed och den unge Ali
kvarstan-nade i Mecka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
