Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom beduinerna, ty de äro det arabiska
foklträ-dets rötter och islamismens kärna. Af deras
hjordar skall man med billighet uttaga fattigtaxan, och
fattigtaxans inkomster skola fördelas bland deras
egna fattiga. Slutligen anbefaller jag min
efterträdare i Guds och profetens namn, att han skall
noga hålla alla fördrag, som han slutit med
ickemuhammedaner; att han må bekriga de folk, som
icke tro på vår lära, men att, när han underkufvat
ett folk, han icke må betunga det med för svåra
pålagor.»
Egendomlig för muhammedanismens
patriarka-liska tid, som kan sägas omfatta Muhammeds och de
fyra första kalifernas regeringar, är den grundsats,
att staten borde känna sig ansvarig för de enskilde
äfven med afseende på bevarandet af deras ära i
penningangelägenheter. Dog någon, som
efterlämnade skulder, hvilka ej kunde betalas af sterbhuset,
ville Muhammed, att statskassan, som betraktades
såsom folkets gemensamma kassa, skulle ersätta
for-dringsägarne, för att de ej måtte hafva en anledning
att med bitterhet tänka på den döde. Muhammed
yttrade: »jag står de troende närmare än de stå
hvarandra inbördes; dör någon af dem och
efterlämnar en skuld, som arfvingarne ej kunna betala,
vill jag godtgöra skulden; efterlämnar han en
förmögenhet, tillhör den hans arfvingar.» — Det är
emellertid gifvet, att i längden kunde denna
ädelmodiga grundsats icke upprätthållas.
Fattigtaxan ansågs som en skatt, som var
särskildt helig. I koranen är denna skatts erläggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
