Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ämnets beredning var en statshemlighet, som den
byzantinska regeringen förmådde länge bevara åt sig
själf. Det var en blandning af explosiva och lätt
antändliga stoffer, däribland harts, svafvel och nafta.
Det utslungades ur kopparrör eller medels
brandpilar, kastade ur större eller mindre ballister. Till
en början användes det blott på grekiska flottan, ej
på murame. Bevärade med ett artilleri, som
slungade dylik eld, lupo de grekiska skeppen ut mot
den arabiska flottan och lyckades nästan tillintetgöra
henne. Den grekiska elden kunde icke släckas med
vatten; den tvärtom brann häftigare, när den kom i
beröring med detta element, och arabernas häpnad
ökades genom det dån och den rök, som ledsagade
explosionerna. Den arabiska flottans förstöring
räddade Konstantinopel, ty landhären kunde, trots
för-tviflade stormningsförsök, intet uträtta mot de väldiga
fästningsmurarne. Ej underligt därför, att
byzanti-nerna betraktade den grekiska elden som en gåfva
från himmelen och trodde, att dess hemlighet hade
blifvit skänkt Kallinikus genom en gudomlig
uppenbarelse. Numera torde hemligheten vara för våra
kemister bekant. I Pariserbiblioteket finns en
alke-mistisk handskrift från 9- eller lOOO talet, Liber
ignium, författad af en Marcus Graecus, hvilken
utförligt redogör för de beståndsdelar, hvaraf grekiska
elden bestod, och för sättet, hvarpå de blandades.
Texten är utgifven af Ferdinand Höfer i hans
kemiens historia.
Belägringen hade räckt inemot tre år och
kostat araberna deras flotta och en förlust af 30,000
Kulturhistoriska, föreläsningar. IV, 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
