Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ursprungligen varit, en gudabild, och hvilkas religion
fördömde s&dana, läto nedbryta honom. En judisk
köpman köpte bronsen, hvaraf han var gjord, och
skall därmed hafva lastat 900 kameler.
Arabernas länge förberedda angrepp på
Kon-stantinopel öppnades år 669, då en stor arabisk
landhär framträngde genom Mindre Asien ända till
Chalcedon, den på Bosporens asiatiska sida belägna
förstaden till Konstantinopel. Samtidigt banade sig
en arabisk flotta väg genom Hellesponten in i
Pro-pontis och lade sig i Gyllene Hornet, för att, såsom
man antog, understödja landhären vid hans anfall
på stadens fästningsverk. Allt detta var emellertid
blott en rekognoscering. Den verkliga belägringen
företogs år 672 med ofantliga stridskrafter och
fortsattes under nästföljande år, och Konstantinopel
skulle efter all sannolikhet hafva dukat under för
arabernas med fanatisk tapperhet upprepade angrepp
mot dess murar, om icke byzantinerna ägt ett dem
af vetenskapen skänkt försvarsvapen, ett
fruktans-värdt sådant, hvilket, innan krutet blef bekant och
användt i Europa, gällde som medeltidens
förfärligaste förstörelsemedel. Det var den s. k. grekiska
elden. Uppfinningen var icke ny. Redan under den
antika tiden hade rhodierna, som voro den tidens
ypperste sjömän, haft maskiner, med hvilka de
slungade eld mot sina fiender; men sedan länge syntes
denna uppfinning bortglömd. En syrier af grekisk
härkomst, Kallinikus, kände emellertid densamma,
hade måhända själf förbättrat den, och han hade
lyckats få den antagen vid det byzantinska artilleriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
