Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långt hår som intyg om deras fria börd. Deras trälar
kortklipptes; de frie männen buro håret uppstruket
från hjässan öfver hufvudet ned i pannan;
konung-arne ensamt var det förbehållet att bära håret
hängande fritt öfver axlarne. Äfven hos västgöterna i
Spanien, och måhända hos flere germaniska folk
rådde samma bruk; men icke hos alla.
Einhard fortsätter: »Ehuru den merovingiska ätten
utdog först med Hilderik, så hade den dock långt
dessförinnan varit utan all lifskraft och gjort sig
bemärklig endast och allenast genom den tomma
konungatiteln, ty makten och regeringsomsorgerna voro
i händerna på de högste palatsämbetsmännen, som
kallades majores domus. På dem berodde helt och
hållet landets styrelse. För konungen återstod
ingenting annat än det, att han, nöjd med blotta
konunganamnet, det långa håret och det orakade skägget,
fick bestiga tronen och sitta på den och spela
härskaren och lyssna till främmande sändebud, som
kommo dit från alla länder, samt att vid slutad
audiens meddela svar så som om de dikterats af
hans egen maktfullkomlighet, ehuru de i själfva verket
voro honom inlärda och påbjudna. Utom
konungatiteln ägde merovingen en årsinkomst af oviss art,
hvars storlek rikshofmästaren, major domus, efter
eget godtycke bestämde samt därjämte, ett föga
betydligt landtgods och de för dess skötande nödiga
arbetskrafterna och en alls icke talrik betjäning. Hvart
han hade att i offentliga ärenden begifva sig, måste
han åka i en vagn, dragen af oxar och styrd på
bondevis af en boskapsherde. Så for han till palatset,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
