Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reste från ort till ort och hade fullmakt att rätta och
reformera, för alt därefter redogöra för kejsaren hvad
de under sina resor erfarit och uträttat. De lokala,
stadigvarande myndigheterna bestodo af de s. k.
hertigarne, grefvarne och grefvevikarierna, och vidare
de s. k. centeniérerna, d. v. s. häradsföreståndarne,
och rådmännen, som buro det medeltidslatinska
namnet scabini, det tyska schöffen, det franska écheoins.
Hvad dessa benämningar vidkommer, bör det
anmärkas, att titlarne grefve och grefvevikarie (vice-grefve,
vicomte) då ännu voro ämbetstitlar, icke bördstitlar.
Men jämte dessa lokala myndigheter funnos äfven
kejserliga förläningsinnehafvare, vasaller, som voro
förlänade, vanligen för lifstiden, med något
krono-gods, inom hvars gränser de utöfvade en viss
jurisdiktion. Denna förläningsinrättning spelade på Karls
tid alldeles icke den roll, som den längre fram kom
att utöfva, och Karl lika litet som någon annan
anade, att i den låg ett frö till den karolingiska
samfundsordningens upplösning och till uppkomsten
af den efterkarolingiska medeltidens samhällsskick,
feodalismen. På Karls tid voro desse länstagare eller
vasaller ingenting annat än hans lydige ämbetsmän, ett
slags kronogodsarrendatorer, som betalade sitt
arrende med att utföra konungens befallningar. Men faran,
alt de, såsnart en mindre duglig härskare fattade
rikets tyglar, skulle blifva något annat, låg redan
mycket nära, ty deras ställning och rättsområde voro
icke klart utstakade, hvarför det också snart inträffade,
att medan centralmakten betraktade dem som
ämbetsmän och kronoarrendatorer, de själfva betraktade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
