Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig som innehafvare af de suveränitetsrältigheter,
som de & statens vägnar utöfvade, och som ägare af
den gjorda förläningen, helst sedan det blef alltmer
brukligt att l&ta förläningen gå i arf.
Vid sidan af denna till feodala
samfundsförhållanden syftande, men ännu outvecklade tendens gjorde
sig en annan gällande, särdeles inom den då ännu
fåtaliga latinbildade klassen, som genom studier fått
en föreställning om de gamle cesarernas makt eller
hört någonting närmare om samhällsskicket i det
byzantinska riket. Denna senare tendens syftade till
kungligt envälde, fungerande medels en stram
byråkratisk centralisation och lämnande folket alldeles
utanför räkningen. Denna envåldstendens fick senare
i tiden sin förnämste motståndare i den uppväxande
feodalismen; i Karls tid däremot motvägdes den ännu
af de gamla på folkfriheten grundade germaniska
sedvänjorna. Hvad Karl vidkommer, var han för
klok och hade allt för starka germaniska instinkter,
för att af den undfångna romerska kejsarkronan låta
locka sig till att spela en byzantinsk härskares roll.
Hvarje försök därtill skulle hafva bragt en ytterlig
förvirring i hans i alla fall ännu så löst
sammanhängande ofantliga rike. Han lämnade inom vissa
gränser fritt spelrum åt de för handen varande
folkliga institutionerna, och han ansåg lagar, dikterade
af en själfhärskares vilja, hafva mindre utsikt att
göra sig gällande och bestå än lagar, stiftade genom
öfverenskommelse mellan konungen och dem, som
lagarne gällde. När han uppträdde lagstiftande och
ordnande på det kyrkliga området, underhandlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
