Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Rom, därmed befriande sig från yttre och direkt
delaktighet i de förhatliga åtgärder, som sedan
vid-togos. Härens fordran, att kejsar Ludvig skulle
af-sättas och Lothar ensam bära kejsarspiran, kunde
icke uppfyllas utan iakttagande af häfdvunna och
lagliga former. Lothar och hans rådgifvare voro
kloka nog att icke låta afsättningsakten ske i lägret
midt bland vapen under de påträngande soldaternas
rop. Det hade varit att gifva härbannet en rättighet,
som det icke ägde: att af- och tillsätta kejsare.
Lothar förklarade, att en riksförsamling måste afgöra
saken; men att han i afvaktan på dess beslut skulle
å egna och faderns vägnar styra riket. Därmed gaf
sig hären tillfreds. Lothar utlyste en riksförsamling
i Compiégne.
Compiégne — Compendium, såsom det den tiden
kallades — är en stad belägen i det nuvarande
departementet Oise, således djupt inne i den
romano-galliska delen af det frankiska riket. De där bosatte
frankerna hade redan antagit romaniskt språk och
romaniska seder; de hade sedan några släktled
tillbaka ingått släktförbindelser med familjer, tillhörande
den underkufvade romanogalliska rasen och hade
genom blodblandningen fått ett utseende, som icke
längre var det rent germaniska. Det är nu
märkvärdigt att iakttaga, att i striden mellan det frankiska
kejsardömet och hierarkien, mellan kejsar Ludvig
och hans af hierarkien understödde söner den
galloromanska befolkningen och de romaniserade
frankerna ställa sig till regeln på hierarkiens sida, medan
östfrankerna, som voro oblandade germaner ställde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
