Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig på kejsar Ludvigs. Äfven i denna punkt låter
det spåra sig, att de vid denna tid under bildning
varande nationaliteterna, den franska och den tyska,
spela en roll med i händelsernas gång: att den
ro-manofrankiska eller franska tager parti för den sida,
där den romerska kyrkan ställt sig och där man är
benägen att främja och understödja misshälligheter
mellan det rent germaniska kejsarhusets medlemmar.
Kejsar Ludvig själf, som i likhet med sin fader Karl
den store var fullt medveten af sin släkts germaniska
karakter och hyste planer på att förstärka det
fran-kiska rikets germaniska elementer genom de
skandinaviska rikenas omvändelse och förening med det
stora västerländska väldet — kejsar Ludvig hyste
enligt samtida krönikeskrifvare misstroende till de
romaniserade frankerna och den romanisk-galliska
befolkningen och litade förnämligast på de
östfran-kiska och rent germaniska landsdelarnas trohet. Däri
hade han också rätt. När Lothar utlyste en
riksförsamlings hållande i det romaniska Compiégne i
stället för det germaniska Aachen, skedde det med
den beräkning, att flertalet af de magnater, som
samlades till Compiégne, skulle bestå af romaniserade
franker, som voro benägna att afsätta hans fader
från tronen och kejsarvärdigheten, och han misstog
sig icke i denna beräkning.
Fadern var under tiden hans fånge, och han lät,
i afvaktan på riksförsamlingens beslut inspärra honom
i klostret Medardus i staden Suessiones, det
nuvarande Soissons. Fullt säkra på att riksförsamlingen
skulle afsätta kejsar Ludvig voro de sammansvurne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
