- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 5. Föreläsningar öfver medeltidens kulturhistoria (fortsättning) /
81

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det hade kyrkliga skriftställare, som på ett
jämförelsevis själfständigt sätt upptogo och behandlade de
dogmatiska frågor, som lågo tiden mest om hjärtat.
Det hade en encyklopedist, sådan som den i
föregående föreläsning omtalade Hrabanus Maurus, som
försökte att i ett enda storartadt verk samla tidens
hela teoretiska och praktiska vetande, på samma
gång som han anlade det första biblioteket i det
ger-maniska Europa. Och slutligen hade det nionde
århundradet äfven sin lilosof, hvilket må anses dess
märkligare som västerlandets historia under flere
sekler före honom och halfannat sekel efter honom icke
har att uppvisa ett enda namn förtjänt att
inregistreras i filosofiens häfder. Mannen var Johannes Scotus
Erigena, irländare till födseln, såsom så många andra
af den äldre medeltidens anmärkningsvärde män,
och liknade sina landsmän, St Columbanus och St
Gallus, i karakterens älsklighet och själslifvets
innerlighet. Likasom desse missionärer hade fattat
kristendomen andligt djupare och skönare än medeltidens
romerska kyrka gjorde det, så fattade Johannes Scotus
Erigena filosofiens uppgift djupare än någon annan
under medeltidens alla århundraden. Att han ej var
filosof i vår moderna tids mening, eller i den
helle-niska blomstringsperiodens, att han, med andra ord,
icke inlät sig på en förutsättningslös forskning, ulan
utgick från förutsättningar, gifna i den kristna läran
och allmänt betraktade som ojäfviga sanningar, det
hade han gemensamt med alla tänkare ända från den
alexandrinske Clemens och Origenes till Descartes, den
nyare filosofiens grundläggare, och det minskar icke

Kulturhistoriska föreläsningar. V. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrkultur/5/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free