Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fromhet. Det fanns tillochmed trakter, där lagen
stadgade, att marknaderna ovillkorligt skulle hållas
på söndagen. I England, där sabbatshvilan nu så
strängt iakttages, gick ofoget längst och hade lagens
understöd, så att om en stad ville förlägga sin
marknad till annan dag än söndagen, fick den det icke
utan konungens särskilda tillstånd. Missbruket har
varat genom århundraden; i Preussen t. ex.
upphäf-des söndagsmarknaderna först i femtonde
århundradet. Där det afskaffades, var det nästan öfver allt
lördagen, som kom i söndagens ställe. Detta af två
orsaker: den ena var, att de ileste marknadsresande
anlände om lördagen till staden, för att tidigt följande
morgon vara i kyrkan; den andra var den, att man
ville utestänga de förhatade judarne från konkurrens
med de kristne schackrarne.
Till de kyrkliga högtidligheterna kommo
mångenstädes årsfester till helgons och martyrers åminnelse.
Hvarje kloster hade ett helgon till skyddspatron, och
vid dennes åminnelsefest strömmade ofantliga
människoskaror till den stad, inom hvilken eller i hvars
närhet klostret var beläget. Bland städer, som ha
helgonfester att tacka för sin första blomstring, är
Nürnberg, hvars skyddshelgon St Sebaldus skall
enligt en tradition varit en dansk prins, som efter
en pilgrimsfärd till Rom slog sig ned i en skog,
där Nürnberg sedan byggdes, och lefde där som
eremit. Corvey, Gandersheim, Quedlinburg och andra
städer hafva af liknande anledning uppstått kring
kloster.
I Frankrike uppstod, på ungefär samma sätt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
