Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ministerial hafva uppfört åt sig. Gatorna voro trånga,
krokiga, utan stenläggning och om nätterna utan
något slags belysning. Där rännstenar funnos, voro
de gjorda midt i gatan, och om ett hus var försedt
med takrännor, hvilket sällan var fallet, utmynnade
de midt öfver gatan och rännstenen. Smutsen å
gatorna var oerhörd. Allt affall, som kastades dit,
fick ligga kvar, när icke regnbyar bortspolade det.
Torgen voro små och befunno sig nästan alltid
närmast någon af stadsportarne. Här och där kunde
en trädgård eller större gårdplats skaffa någon luft
åt labyrinten af ruskiga och stinkande gränder.
Trädgården eller gårdsplatsen låg då vid klostret eller
vid någon förmögnare stadsbos hus. Fönstren voro
gluggartade, utan glasrutor och vintertiden vanligen
stängda med luckor. De flesta hus hade sina stigor
och fågelhus, och gatorna voro de vanliga
tummelplatserna för svinen och fjäderfäet. Inga
brandsläck-ningsanstalter funnos, och eldsvådor, som lade hela
städer i aska, voro fördenskull vanliga. Först under
och efter korstågen få Europas städer delvis ett
annat och vida bättre utseende, ehuru de smala och
krokiga gatorna förblifva utmärkande för dem alla
ända intill nyaste tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>