Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag fortsätter i dag skildringen af medeltidens
städers utveckling i tiden mellan den karolingiska
monarkiens slut och korstågen. Den snabbaste och
rikaste utvecklingén ägde rum, såsom man kunde
vänta, i de italienska städerna. Stadssamhällena på
Italiens mark hade ju en ärorik forntid, som ej var
alldeles försvunnen ur minnet; medan de på rent
germanisk mark voro nykomlingar utan rot i det
förflutna.
I Tyskland utslocknade den karolingiska ätten
med Ludvig barnet år 911. Tjugofem år därefter
besteg Henrik fågelfängarens son Otto I, som med skäl
blifvit kallad den store, den tyska konungatronen.
Den västerländska kejsarvärdigheten återupplifvades,
då han år 962 kröntes i Rom till kejsare.
Dessförinnan hade han i Milano låtit kröna sig med den
Iombardiska järnkronan, sedan han besegrat och
af-satt den italienske konungen Berengar II af Ivrea,
som på kvinnosidan härstammade från karolingerna.
Otto den store, som i många afseenden liknade Karl
den store, stod efter denna seger framför den svåra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
