Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Maximilian Morrel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 163 -
han några ord till en vithårig gubbe i generalsuniform,
som även satt på de anklagades bänk.
Nu reste sig statsfullmäktigen. Han höll ett långt
tal. Men var det därför att man redan kände
klago-punkterna; var det därför att man skänkte mindre
intresse för den anklagadel Ljudet av hans ord nådde
knappt upp till tribunerna, där åhörarne viskande
meddelade varandra sina åsikter.
Talet räckte länge. Slutligen intog statsfullmäktigen
åter sin plats, och nämnde unge man, som kunde vara
obetydligt över trettio år, den förste av de anklagade,
reste sig. Det blev tyst i salen, som i en grav. -
- För första gången i mitt liv, begynte han, har det
äntligen tillåtits mig att i Frankrike höja min röst, och
tala fritt till fransmännen.
Oaktat den bevakning som omgiver mig, oaktat den
anklagelse jag nyss hört, kan jag - uppfylld av
påminnelser från min tidigare barndom och mittibland
denna samling av senatorer, som är mig bekant - icke
förmoda, att jag behöver rättfärdiga mig, att ni viljen
bliva mina domare. Det har givits mig ett högtidligt
tillfälle att för mina medborgare skildra mina
gärningar, mina avsikter, vad jag tänker, vad jag vill. -
Han talade vidare, med lugn och fasthet ehuru något
rörd. Han talade om sin stora farbror, om Frankrikes
intressen. Var och en av hans framställningar voro
viktiga och innehållsrika.
Som representant för en politisk fråga - slutade han
- kan jag icke erkänna en politisk domstol såsom
domare över mina åsikteroch handlingar. Ingen låter
bedraga sig av formaliteterna. I striden som är börjad
finnes det endast en segrare och en besegrad. Gynnar
ni segraren, så har jag ingen rättvisa att vänta av eder,
och ädelmod - begär jag icke!
Han satte sig. Det var Ludvig Napoleon Bonaparte,
konungens av Holland son. Han stod till rätta för sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
