Världshistoria / Forntiden / 7 (1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordens vulkaniska utvecklingsskede.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kust öfver Japan upp till Behrings sund,
hvarifrån den omedelbart fortsätter
utmed Amerikas Stilla hafs kust i de
bergskedjor, som sträcka sig ända till
Sydamerikas södra spets. Somliga
geologer hålla på grund häraf för
troligt, att flere af dessa sträckor
motsvaras af stora underjordiska
remnor, utefter hvilka den vulkaniska
verksamheten skaffat sig utlopp.


Månen.
Kraterparti i stark förstoring.
Ur Pablications of the Yerkes Obserualory. Vol. 2.

Vulkaner, som man känner från
tidigare geologiska perioder såsom
silurtiden i Wales, koltiden på Irland,
permtiden i Harz, miocentiden på
Hebriderna och den senare
tertiärtiden i västra Amerika, äro numera
utslocknade. Däremot hafva vi på
Island vulkaner, såsom Hekla, hvilka
härstamma från den äldre tertiärtiden.

Stundom, såsom hos Kilauea på
Hawaii, antaga vulkanerna formen
af lavasjöar med jämförelsevis lugn
vulkanisk verksamhet.

Att vulkanerna vid flere tillfällen
varit ödesdigra för mänskligheten, är
kändt senast genom eruptionen på ön
Martinique i Västindien i maj 1902,
hvarvid af staden S:t Pierres 30,000
invånare omkring 2,000 omkommo
på få minuter. Ofullständiga
minnesurkunder om dylika händelser hafva
gifvit stoff till religiösa föreställningar om syndaflod, infernaliska, för fördömda
upplåtna tillhåll m. m. De vulkaniska produkterna bestå af vattenånga, heta stenar samt
smälta bergarter, aska och slam. Af gaserna utgör vattenångan nära nog 99 %,
därnäst komma koldioxid, svafvelsyrlighet, svafvelväte, klorväte, kolväte, kväfve och syre;
lavorna afgifva dessutom sublimationsprodukter, såsom klorider af natrium, kalium,
bly, järn, hvarjämte förekomma svafvel och arsenik. I den kallnade lavan är det


Vulkanernas förekomst på jordklotet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>