Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Primärtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JORDEN SÅSOM HEMVIST FÖR ORGANISKT LIF.
17
krabbor och kräftdjur och endast från Mellaneuropa är denna period karakteriserad
af 100 olika arter fiskar, bland dem sådana med ytterligt smal och hög kroppsform,
liknande den nutida s. k. stenbiten. Skorpioner, insekter och myriapoder voro talrikt
förhanden. Men utom dessa former uppträdde nu de första kända amfibier
(»dubbelvarelser») d. v. s. land- och vattendjur, af hvilka i Europa 30 små arter af några få
centimeters längd äro kända - små ödlor, om hvilka det antages, att de haft sitt
tillhåll på trädstammarne. Såsom det antages hafva dessutom större arter af ett
par meters längd ^?S~^*g>^
existerat, dock väl X^^^I^^WvX planet. Huru långa
i senare tid, och är
detta måhända ej
fullt konstateradt.
Det är
uppenbart, att
atmosfärens stora halt af
kolsyra under
denna tid betingat de
gigantiska
dimensionerna hos
växtvärlden och hos
djurvärlden under
kommande tider.
Kolet har alltså på
organismerna en
kvantitativt högst
betydande
inverkan. Det torde ock
få antagas, att kolet
i främsta rummet
förorsakat lifvets
uppkomst på vår
Devon-fossil.
Antropod. 2. Pansarfisk. 3. Lungfisk. 4. Fossil fiskryggrad.
tider än de
geologiska perioderna
lemna för
utveckling, är det
emellertid’ föga troligt, att
lifvet underjordens,
dock astronomiskt
sedt, korta tillvaro
skulle hafva hunnit
där direkt uppstå ur
magma-artadt
bergmaterial. Snarare
får man föreställa
sig, att det
utvecklat sig från
oorganiskt ursprung
under vida längre
tidrymder, under
hvilka
himmels-kropparne själfva
omväxlande stelnat
och genom
kollisioner åter
förgasats. Det är antagligt, att därvid det organiska lifvet efterlemnat oförstörbara nya
egenskaper hos materiens atomer, hvilka ej gått under vid sådana celesta katastrofer,
i hvilka lifvet skenbart förstörts af materiens glöd. Endast så kunna vi fatta, huru
det varit möjligt, att lifvet på jorden utvecklat sig med så stor lätthet, i så oerhördt
skiftande former och med så invecklade egenskaper som rörelse-, fortplantnings- och
flygförmåga, om vi nämligen antaga, att kolet och andra ämnen inom sig i sina
minsta delar bevarat förtyperna af lifvets gång från försideriska tider i universum,
under hvilka otaliga gånger förstörelse och förnyelse egt rum.
Pmn-tiden, som har sitt namn af det ryska guvernementet Perm, aflöser
stenkolsperioden. Denna period, som ock benämnes dy as, utmärker sig för den nya
röda sandstenen, som är öfverlagrad karbontidens lager i motsats mot den gamla
röda sandstenen, som är karbonskiktens underlag. Den karakteriseras dessutom af
kalkstenslager och dolomit-bergarter. Vid denna tid synas ogynnsamma förhållanden
för lifvets utveckling hafva inträdt, då aflagringarne från denna tid åtminstone i
Europa innehålla blott föga fossil, inalles måhända blott 300 arter. Speciellt är den
nya röda sandstenen knappt fossilförande. Kalkstenen för däremot fossila
brachyo-poder, fiskar och äfven smärre reptiler (ödlor).
Det är rätt antagligt, att anneliderna, de ledade ringmaskarne, varit bland de
tidigaste former, som under dessa perioder utvecklat sig. Från kambriska perioden
känner man visserligen icke många fossil af denna form, uppenbarligen därför att
de i saknad af skal eller pansarbeklädnad varit alltför förgängliga. Emellertid har
man äfven från denna tid funnit spår af dem i håligheter, rör och gångar i lager,
där de sökt skydd och borrat sig in. Från dem härstamma troligen tämligen direkt
koralldjuren. Den ledade formen har ursprungligen varit afsedd för djurets
fortplantning genom delning. I och för skydd mot yttre agentier hafva de tillegnat sig
Världshistoria L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
