Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tertiärtiden. - Kvartärtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så att nämligen landet höjt sig ur vida hafsområden, hvarigenom de förutvarande
marina lifsformerna kommit att utdö och efterträdts af nya, mera moderna typer.
Alla dessa sällsamma arter, som voro karakteristiska under kritperioden, såsom
jätteödlorna, »landorganismernas konungar», och plesiosaurerna och fisködlorna, hvilka
företrädesvis lefde i vatten, äro vid den nya seriens början försvunna. Det har därför
antagits, alt vid slutet af kritperioden en allmän temperatursänkning öfver hela jorden
egt rum, hvarigenom de kallblodiga organismerna icke längre kunnat uthärda, men
väl de varmblodiga kunnat öfverlefva in i neozontiden. Denna series första period
eocen-tiden (af »eos», morgonrodnad) karakteriseras af 1000-tals meter mäktiga
kalkstenslager alltifrån Pyrenéerna österut öfver Alperna. De ständigt gröna skogarne af
cypress och lager äro
karakteristiska och
tyda på ett tropiskt
klimat. Vid denna
tid börjar däggdjurens
egentliga utveckling.
Då förekomma talrikt
gräsätare, af hvilka
märkas /ajozr-liknande
former samt
förtyperna till den nutida
hästen, såsom ock de
första köttätande
djuren, kreodonterna, af
typer liknande
vargen, hunden och
hyenan.
Från
oligocen-ii-den erbjuder Dakota
och det inre af
Amerika talrika
däggdjursfynd, som äro
egnade att utvidga
det lifliga intresse,
som fäster sig vid
eocentidens
utveckling
Afzocen-tiden i Europa anses karakteriserad däraf, att Belgien och västra
Frankrike till Gascogne befunno sig under vatten, som förmodas hafva norr om
Pyrenéerna kommunicerat med Medelhafvet. Likaså anses den amerikanska kusten från
New Jersey till Florida samt området uppåt Missisippidalen hafva varit
öfversvämmade af ett grundt haf. Magnolian, fikonträdet och eken representera växtvärlden
och till djurvärlden höra de med elefantliknande betar utrustade mastodonterna och
dinoterierna, hvarjämte fossil funnits af en s. k. Dryopithecus m. fl., som betraktas dels
såsom antropoida former, dels ställas i samband med babianen och närstående ap-arter.
Tertiärperioden når sin kulmen i/)//ocen-tidenn under hvilken en sakta landhöjning
speciellt å båda sidor om Apenninerna och på Sicilien antages hafva egt rum. Floran
bildar en öfvergång från miocentiden till nutiden med en ständigt grönskande
subtropisk vegetation af poppel, al, lönn m. fl. trädslag. Till mastodonten och dinoterium
sälla sig nu elefanten, nästen, bäfuern, haren, apan, björnen och katten samt
giraff-liknande djur, antilop och gasell, å södra Europas breddgrader.
11. Kvartärtiden. Efter denna tertiärtid, så rik på utveckling af varmblodiga
organismer, inträder nu den fjärde geologiska tiden, kvartärtiden, vanligen uppdelad
i två perioder, den första, /s-tiden eller p/e/s/oren-tiden, och den andra, den postglaciala
tiden. Stundom tillägges äfven särskildt en människans period, hvilket dock är
såtillvida ovetenskapligt, som det får anses såsom säkert, att människan varit samtida
med den fauna, som tillhörde den pleistocena tiden.
Archäopteryx.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
