Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvadratkilometern. Huru litet detta är, förstår man bäst genom en jämförelse med
Europa med dess medeltal för befolkningstätheten, hvilket är 40. Medan i Tyskland
112, i Storbritannien 133, i Nederlanden 154 och i Belgien till och med 227 invånare
komma på kvadratkilometern, är samma medeltal i Brasilien 2 och i de söder om
Brasilien liggande landen i det stora hela ännu icke l/10.
Redan dessa nyktra siffror gifva en föreställning om världsdelens framtid. Amerika
är, från norr till söder betraktadt, betydligt längre än den gamla världen, men på
sina bredaste ställen icke ens hälften så bredt som Asien. Då de klimatiska
områdena i det stora hela äro zonformigt anordnade, så betingar redan detta en rikare
klimatväxling för Amerika, hvilket faktiskt räcker från det arktiska området i norr
långt ned i det sydliga tempererades kalla del. Den större närheten af haf erbjuder
dessutom en ny oskattbar fördel framför Asien: frånvaron af ökenbildningar. Men
framför allt är det den lyckliga fördelningen af de stora bergskedjorna, Andernas
och Cordillerernas upptornande hufvudsakligen i väster, genom hvilken fördelning
riklig och regelbunden nederbörd är säkerställd för hela dubbelkontinenten, på
hvilken blott en helt smal rand i väster ligger i vindskuggan. Däraf äro framför allt
de stora segelbara floderna betingade, jämförda med hvilka äfven de största
flodsystem i gamla världen té sig små och obetydliga.
För politikern alltså måste Amerika med sin ännu i dag så godt som jungfruliga
jord och sina så godt som omätliga mineralskatter verkligen té sig såsom de
obegränsade möjligheternas land och såsom landet för en sådan framtid, hvilken det
i dag knappast gifves en möjlighet att riktigt uppskatta; men äfven för etnografen
föreligga där problem såsom knappast på något annat ställe på hela jorden.
Det ligger i sakens natur, att vi i detta sammanhang hafva allra minst att befatta
oss med Amerikas hvita befolknin*g, ehuruväl denna till numerären är vida
öfverlägsen och naturligtvis också politiskt och socialt betyder oändligt mycket mera än
de andra grupperna. Vidare må äfven här påpekas, hurusom i Nordamerika bland
de hvita det öfvervägande flertalet är af engelsk och tysk nationalitet, men i Södern
af romansk härstamning. Särskildt inom Nordamerikas Förenta stater härstamma
fyra femtedelar af den hvita befolkningen från engelsmän, irländare, skottar, tyskar
och skandinaver och representera nu den yankeetyp, som vi alla känna eller
åtminstone tro oss känna; ty man har ännu icke kommit till full klarhet, om det
verkligen gäller anatomiska förändringar eller, såsom många hålla före, väsentligen
yttre förhållanden, som sammanhänga med hållning, dräkt o. s. v. Förut trodde man,
och än i dag finnas författare, som kvarstå på denna ståndpunkt, att i Amerika
af-komlingarne af europeiska invandrare under loppet af få generationer i följd af
om-gifningens inflytande antaga anatomiska egenskaper, som närma dem till indianerna.
Men detta är i denna affattning utan tvifvel fullkomligt oriktigt, ehuruväl det å andra
sidan är någonting af den dagliga erfarenheten bestyrkt, ett allmänt kändt intryck, att i
själfva verket den typiske yankeen har ett annat utseende än hans kusin i det gamla
hemlandet. Äfven en närmare undersökning och sorgfällig pröfning af material i stor
massa bekräfta detta. Om man efter noggranna mätningar af ett tusen yankees och,
låtom oss säga, ett tusen engelsmän, beräknar de aritmetiska medierna och på detta
sätt låter skillnaden mellan de båda typerna från de subjektiva intryckens dunkla
område rycka in på de nyktra siffrornas, så får man likväl icke räkna på att, såsom
flertalet människor vanligen gör, därmed hafva vunnit ett exakt matematiskt uttryck
för omgifningens inflytande på utbildandet af en ny människotyp. Man skulle vid en
sådan ytlig betraktelse hafva bortglömt en väsentlig faktor, möjligheten att
utvand-rarne i afseende på somatiska egenskaper skilja sig från de kvarblifvandes stora
massa. Ingenstädes i Europa gifves det en i sina anatomiska egenskaper oblandad
befolkning, och alltså måste man räkna med det förhållandet, att utvandrarne icke
blott psykiskt skilja sig från de kvarblifvande – de skulle nämligen icke utvandra,
om icke så vore fallet –, utan äfven i kroppsliga egenskaper. Hvad man alltså
måste jämföra, är således icke engelsmän och yankees, utan invandrarne själfva
och deras afkomlingar. Dylika undersökningar i stor skala hafva hittills företagits
blott af Frans Boas och hans lärjungar. Dessa undersökningars resultat föreligga
ännu icke fullt färdiga, men skola sannolikt blifva af stor och allmän betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
