Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Bronsåldern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
122 M, HOERNES - T. J. ARNE, DEN MÄNSKLIGA KULTURENS FÖRHISTORIA.
Smycke från yngre bronsåldern i Nordtyskland.
Fibula från Pommern.
Originalet i Museum fur Völkerkunde i Berlin.
Oscar Montelius, som f. n. är den, som mest sysslar med dylika indelningar och
uppskattningar, skiljer mellan följande underafdelningar inom den europeiska
bronsåldern :
1. i Italien 2. i Västeuropa 3. i Nordeuropa
3:dje årtusendet-1950 3:dje årtusendet-1850 3:dje årtusendet-1750
1950-1800 1850-1550 1750-1500
1800-1650 1550-1300 1500-1300
1650-1350 1300-1050 1300-1150
1350-1100 1050-850 1150-900
(redan äldsta järnåldern) (redan äldsta järnåldern) 900-700
700-550
Tiderna före 1950 i Italien, före 1850 i Västeuropa och före 1750 i Nordeuropa
äro perioder med öfvervägande ren koppar. Den andra kronologiska kolumnen gäller
hufvudsakligen Frankrike och andra, fordom keltiska land (Belgien, Sydtyskland.
Schweiz), den tredje Skandinavien. Som man ser, börjar bronsåldern nästan
samtidigt i Italien och Västeuropa, senare i Nordeuropa och upphör först i Italien, sedan
i Västeuropa och slutligen i Skandinavien, här öfver 500 år senare än i Italien.
Mellaneuropa, som ej förekommer i denna uppräkning, har samma perioder som
Västeuropa med undantag af den sista (1050-850), som här redan delvis är hallstattsk.
Huru skiljer man nu dessa perioder från hvarandra? Genom de typiska formerna
hos metallredskap och delvis äfven genom grafanläggningarne (skelett- eller brand-,
mark- eller höggrafvar). Formernas skiljaktighet beror dels på långsam, inre
utveckling (yxornas, dolkarnes, svärdens o. s. v. typserier), dels på ökade inflytelser utifrån,
som ofta komma till uttryck i smycken och ornament. Ur bronsernas formkrets
må här blott anföras några »ledfossil» efter deras kronologiska ställning.
Den äldsta bronsåldern eller de första århundradena af det andra årtusendet f. Kr.
har i hela Europa mycket enkla former: flata och ofta rätt breda yxor med låga
uppstående kanter, tunna, triangulära, vid basen tämligen breda dolkklingor (i
Nordeuropa äfven s. k. svärdstafvar, d, v. s. yxformigt skaftade dolkklingor), vidare släta,
massiva hals- eller armringar; mycket utbredda äro äfven breda spiralformiga
armband och andra spiralformiga smycken af tenn eller grof bronstråd,
manschett-formiga armband, enkla nålar, mest med ögla eller öga och ofta med en sabelformig
krökning af spetsen.
Till en mellersta bronsålder, kring midten af det andra årtusendet höra: yxor
med tvär eller spetsig afsats mellan skaft- och eggdel, de första smalare dolkarne,
kortare och längre svärd med parallella eggar och kort tånge, hals-, arm- och
finger-ringar, som sluta i spiraler, graverade armband, allahanda nålar med skifformigt
eller annorlunda bildadt hufvud och vågformig eller i skrufform vriden kropp. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
