Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Romersk järnålder, folkvandringstid, vikingatid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
140
M. HOERNES - T. J. ARNE, DEN MÄNSKLIGA KULTURENS FÖRHISTORIA.
land, äro omkring 7,000 romerska silfvermynt anträffade i Skandinavien, däribland
flertalet på Gottland, rätt många äfven på Öland och Bornholm samt i Skåne och
Danmark, ett hundratal på Sveriges fastland och några få i Norge. Större delen af
dessa mynt är präglad under andra århundradet e. Kr. och har väl väsentligen
kommit hit vid detta århundrades slut. Synnerligen uppskattade voro de romerska
bronskärlen, som i rätt betydande antal nådde våra trakter. Vi finna kittlar (kraterer),
skopor, silar, fat m. m., delvis tillverkade af kända fabrikanter i Syditalien, som
åsätt pjäserna sina namnstämplar. Jämte bronserna äro anträffade glasbägare, som
väl i regel tillverkats i de romerska provinserna. En analys, som företagits af
bottensatsen i ett bronskärl, nyligen anträffadt med åtskilliga andra föremål i en graf vid
Juellinge *f)å Lolland, gaf vid handen, att den förtärda drycken bestått af en
blandning af öl och fruktvin; korn, pors och frukterna af tranbär eller lingon utgjorde
resterna.
Icke blott husgeråd af glas och brons importerades från det romerska riket till
Norden utan äfven konstföremål, såsom statyetter och emaljarbeten.
Många af de husgeråd och redskap, som under La Téne-tiden blefvo bekanta i
Mellaneuropa, nådde,
Guldet började
utnyttjas till
smycken, och man
kände
filigrantek-niken. Arm- och
halsringar af guld
förekommo i ej
ringa antal.
Vapnen voro i
hufvudsak desamma
som under
föregående period, i
regeln smidda
hemma, stundom dock införda från romerskt område, såsom fabriksmärkena antyda.
På 200-talet tillkomma hjälm och pansarskjorta.
Redan förut har påpekats, att under La Téne-tiden intima förbindelser egde rum
mellan Weichselområdet och Östersjööarne. Dessa synas vid någon tidpunkt hafva tagit
karaktären af en utvandring från de senare af stammar, som senare uppträda i
historien under namn af goter och med dem besläktade folk. Från Weichseltrakterna skedde
redan på 100-talet en expansion i sydöstlig riktning, och så grundades i Sydryssland
norr om Svarta hafvet det stora gotiska rike, som upprefs af hunnerna. Skaror af
dessa vandringslystna germanfolk synas åter hafva sökt sig tillbaka mot norr under
200- och 300-talet, och med dem anlände till Norden en massa föremål och dittills
okända tekniska förfaranden af klassiska ursprung.
De viktigaste fynden af denna art från 200- och 300-talen hafva gjorts i schleswigska
och danska mossar, men de saknas ej heller i Sverige, t. ex. på Öland och i
Västergötland.
I dessa mossar hafva anträffats vapen af alla slag, svärd, spjutspetsar, hjälmar,
sköldar, brynjor, pilbågar och pilar med långa träskaft, redskap, såsom yxor, hyflar,
hammare, mejslar, knifvar, krattor, lås, nycklar, vidare trä- och lerkärl, smycken,
hästutstyrsel och hela båtar, klinkbyggda och utan mast för segel. Mest betydelsefullt var
likväl införandet af skriften. Bland goterna i Sydryssland hade omkring 200 e. Kr.
uppstått ett alfabet, bestående af 24 s. k. runor, som till större delen efterliknade
bokstäfverna i den grekiska kursivskriften. Några få runor erinra mera om latinska
bokstäfver. Detta runalfabet vandrade äfven det mot norr, och några af de tidigaste
inskrifterna förekomma på lösa föremål, som tillhöra mossfynden i Vimose,
Thors-bjerg, Nydana och Kragehul. Det dröjde icke länge, förrän runristningar utfördes på
sten. Den tidigaste af denna art vi känna från Sverige torde härröra från
300-talets slut och är funnen i en graf vid Kylfver på Gottland. På densamma är hela
det äldre runalfabetet inristadt. Detta förekommer äfven på tre s. k. brakteater af
oss först under
romersk tid eller
vid öfvergången till
denna. Till och
med sländan synes
först nu hafva
blifvit bekant,
åtminstone känner man
inga tidsbestämda
äldre sländtrissor.
Metallarbetet
gjorde nya framsteg.
Selbågsbeslag af brons. Vikingatiden.
Sverige.
Originalet i Statens historiska museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
