- Project Runeberg -  Världshistoria / Forntiden /
335

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Hellenismens uppkomst och karaktär.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Etruskisk sarkofag.

1. Hellenismens uppkomst och karaktär.

Alexander den Store var hellen och är hellenismens grundläggare. Han har fört det
helleniska väsendet ut öfver de gränser, inom hvilka det hittills rörde sig, han har
underlagt detsamma Asien och Egypten, han har inledt denna förmälning af
hellenisk och orientalisk anda, hvilken vi benämna bellenism. Ordet hellenism hafva
grekerna själfva bildat, men dock icke brukat i den betydelse, i hvilken vi sedan
två mansåldrar betjena oss af detsamma. Johann Gustav Droysen var den, som i
motsats till gamla tidens helleniska folkväsende benämnde det grekiska väsendet
efter Alexander hellenistiskt, och hans hellenismens historia har gifvit åt ordet
varaktighetens prägel. Det är härvid fråga icke blott om skillnad i tid, utan framför
allt i art och karaktär. Så nära än forntidens grekiska väsende sammanhängde
med Orienten, så hade det dock under loppet af århundraden allt skarpare skilt sig
från Orienten och gått sina egna vägar. De klassiska tidernas grekiska väsende trädde
i uppenbar motsats till Orienten, och gentemot lydierna odi sedan mot perserna hade
närmast de grekiska städerna å asiatiska kusten och slutligen äfven moderlandet
att värja sig emot främlingsherraväldet. Att fastlandets stater skulle kunna bestå
i kampen mot den persiska stormakten, var så osannolikt som gärna möjligt. Men
man måste företaga sig det, som synes omöjligt, för att kunna åstadkomma det
möjliga. Med oerhörd kraftansträngning hafva grekerna häfdat sin själfständighet
och samtidigt i öster och väster tillbakavisat Orientens anlopp, fenicernas,
kartha-gernas anlopp på Sicilien och vid Salamis persernas under Xerxes. Tack vare den
yttersta ansträngning hade det omöjliga lyckats, och vid sådant insättande af all sin
handlingskraft hafva grekerna fått vänja sig vid en sådan kamp, och detta var också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free