Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAT OCH SAMHÄLLE.
293
Castello del Monte. Typisk italiensk borg under medeltiden.
Efter fotografi.
ledde sitt ursprung från rikets ämbetsmän eller kyrkornas vasaller, till största delen
redan i det 12:te århundradet nödgade att underordna sig en stad. Mellan 1140 och
1150 tvingade sålunda Genua flere herrar och grefvar att inträda i borgarnes eds-
förbund (man kallade det att svära compagna och habitaculum). Dessa herrar
togo icke alltid sin bostad i staden, utan deras borg betraktades som en till staden
hörande bostad. Men den mäktige grefven af Lavagna tvingades af staden att inrätta
en bostad äfven inom stadsmuren och att bo där två månader hvarje år. Många
adliga släkter togo äfven sin ständiga bostad i staden, medan omvändt många stads-
familjer förvärfvade jord och borgar inom det till staden hörande området. Till-
strömningen af dessa adliga familjer och deras inträde i borgerskapet stärkte i hög
grad stadsmenighetens politiska kraft och gaf däråt ett djärft drag af utvidgningslust.
Utvidgningen skedde i dubbel form. Det närmast liggande området räknades med
sina småstäder och herresäten till själfva staden. På andra sidan denna gräns här-
skade staden genom ämbetsmän eller genom fördrag, såsom det med den ofvan-
nämnde grefven af Lavagna år 1238 afslutade fördraget. I denna utveckling fram-
trädde stadsväsendets styrka, som i norra och mellersta Italien öfvervägde alla
andra politiska element. Intet annat land kunde uppvisa en sådan öfvervikt hos
städerna. Men just genom denna utveckling fullbordades Italiens politiska splittring
och det på det ogynnsammaste sätt. Ty stadsstaten är en ofullkomlig form af stat.
Den är för liten för att gifva utrymme åt stridiga personliga intressen. Detta ändrades
icke heller därigenom, att anförarne för legoknektarne och andra makthafvande allt
oftare tillvällade sig herraväldet i städerna. Ty dessa tyranndömen fingo med få
undantag ingen större betydelse för nationens politiska lif eller också endast en öfver-
gående. Däremot gåfvo de ny anledning till inre strider och ändamålslösa gräns-
fejder, i h vilka folket förbrukade sina krafter utan att erfara välsignelsen af att tillhöra
en stat, som är tillräckligt stor att hålla sig uppe gentemot grannfolken och att höja
människorna öfver de småaktiga motsättningarne inom samhället och mellan familjerna.
Italienarnes nationalkänsla, som redan under de föregående århundradena yttrade sig i
ett lifligt förakt för »barbarerna», visade sig till och med i det 13:de århundradet icke nog
stark att grunda ett större, om också endast öfre Italien sammanfattande statsväsen,
som hade kunnat erbjuda nationalkänslan en hållpunkt. Venedig höjde sig visser-
ligen till stormakt, men den omfattade främmande områden, och Kyrkostaten saknade
för det mesta fast sammanhållning. Stora delar af halfön voro föremål för fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
