Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid.
III. Indogermanerna i Asien och de centralasiatiska
folken (R. stube).
De äldsta indogermanerna och den fornindiska kulturen
1. De indogermanska folkens förhistoria.......... 319-325
De gamla asiatiska kulturfolken. Den indogermanska språkfamiljen. Urfolket.
Indogermanernas urhem. Kulturförhållanden under den förhistoriska tiden:
åkerbruket och boskapsskötseln; handeln. Äktenskap och familj. Sed och rätt.
Religion och myt. Allmän karakteristik af indogermanerna.
2. Arierna....... . ,............325-328
Den ariska folkgruppen. Ariernas invandring i Iran. Inder och iranier skilja
sig åt.
3. Indiens geografi och etnografi . .......» . . . 328-337
Indiens naturbeskaffenhet. Folk och sprak. Indernas karaktär. Brist på hi-
storiskt sinne. Ansatser till en indisk historieskrifning. Periodindelning i den
indiska historien.
4. Den indiska forntiden............... 337-351
Veda-litteraturen. Vedas omfång och begrepp. Atharva-veda och Rig-veda.
Datering af Veda-diktningen. Vedas träderande. - Den vediska tidens kultur.
De ariska Indernas politiska och kulturella ståndpunkt. Religionens infly-
tande på sedligheten. - Veda-religionen. Rester af primitiv religion. Den ve-
diska tidens gudapersonligheter. Personifikationer af naturföreteelser. Indra.
Varuna. - Kulten, prästerskapet och brahmanismen. Trolldomsväsendet och
prästerskapet. Offerkulten såsom vetenskap. Brahmanismens ställning. Kas-
terna och deras ursprung. - De första ansatserna till en indisk filosofi.
Mytologiskt och vetenskapligt tänkande. Brahmanismens insats. Psykologien
i Veda. Filosofisk kosmologi. Läran om det gudomligas enhet.
5. Den indiska medeltiden intill Buddas uppträdande ..... 351-355
Allmän kulturhistorisk definition. Lekmannavärldens filosofiska frigörelse.
Upanishaderna. Prästerskapet och adeln. Det indiska tänkandets begräns-
ning och allmänna karaktär. Filosofiens väsen i frälsningen. Indiska skep-
tiker. Materialismen. - Politiska förhållanden. Stater och riken i nord-
östra Indien. Saisunaga-dynastien. Indiens förhållande till Persien. Nanda-
* dynastien.
6. Buddas lif och lära.............. . . 356-364
Folklig fromhet. Bhagavad-gita, Adjivakas. Buddismens ställning i utvecklings-
kedjan. Själavandringen och sökandet efter frälsning.
lära i dess förhållande till filosofien. Den buddistiska forsamlingens historia.
Den buddistiska litteraturen. Buddismen som religion.
Buddas lif. Buddas
Buddismens försvin-
nande ur Indien.
7. Djaina-religionen.................. 364-366
Sektens historia. Djaina-läran. Den moderna lekmannakyrkan.^ Konst och
litteratur inom sekten.
8. Indiens politiska historia från Alexander den Store intill islam 366-372
Alexander den Store. Tjandra-gupta och Maurya-dynastien. Indiens förhållande
till det seleucidiskä riket. Asoka. Sunga-, KÄiva- och Andhra-rikena. Det
grekisk-baktriska riket. Indoskyterna. Gupta-dynastien och den indiska renäs-
sansen. De »hvita hunnerna». Harschas rike. Sydindien.
9. Brahmanismens och hinduismens förnyelse........372-374
Brahmanismen under buddismens blomstringstid. Den visar sig vara den
öfverlägsna kulturmakten (buddismens inre svaghet). Folkliga kulter framträda
och vinna terräng. Hinduismens gudar och riter.
10. Den indiska medeltidens kultur............374-386
Det indiska samhället. Motsatser inom folklifvet. Askesen och sinnligheten.
Hoflifvet (lyxen och konsten). Hetärerna. Den moraliska uppfattningen. -
Den indiska vetenskapen. Vedatolkning. Matematik, juridik, grammatik, re-
torik. Medicin. - Den klassiska sanskritlitteraturen. Sagor och fabelböcker.
Episk diktning. Kalidasa. Dramatisk diktning. Gnomisk diktning. Romaner.
- Den fornindiska konsten. Dess samband med religionen. Asokas byggnads-
verk. Grekisk påverkan i Gandhara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
