Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
i det hela ostörd kulturutveckling. Djingis-käns uppträdande betecknar en världs-
historisk vändpunkt. Han inför åter i historien de eröfrande nomadernas makt. Men
tillika vill han vara härskare i ett världsrike och uppbygga ett varaktigt välde åt
sin ätt. Därigenom blef mongolriket beroende af-politiskt och kulturellt samarbete
med mera bildade folk. Västerns och Kinas andliga kultur utgjorde en makt, som
staten icke kunde undvara. Att införlifva dessa andliga element med nomadvärl-
dens åskådningar, att förbinda nomadlif och kultur, var Djingis-käns sträfvan. Häri
låg emellertid ett frö till förfall. Då väldets oerhörda utsträckning framkallade dess
upplösning i delriken, fick den nomadiska rättsåskådningen åter tillfälle att göra sig
gällande. For denna var staten ingenting annat an familjens privategendom. Förkla-
ringen till detta det största af alla världsväldens splittring ligger i de nomadiska åskåd-
ningar, som behärskade detsamma, öfverallt har den väldiga mongoliska folkvågen
åter fått vika tillbaka, emedan mongolerna aldrig helt lyckats öfvervinna sin nomadnatur.
Jämföra vi Asien med Europa, sa saknar det hvarken genomgripande motsätt-
ningar inom folklifvet eller kraftfulla personligheter, ej heller kan man någonsin
frånkänna de asiatiska kulturfolken en rik mångfald af andligt lif Redan det
faktum, att alla stora religioner hafva sin hemort i Asien, vittnar om dess andliga
krafters djup och styrka. Och likväl saknas i alla asiatiska folks historia ett visst
något, som vi finna i Europa. Det ar ett i grunden olikartadt slag af mänsklig
historisk tillvaro, som framträder i Asien och i Europa. Ett väsentligt drag ar den
starka sammanhållning, som råder inom massan, inom raserna och folken, i Asien
i motsats till det mera individuellt gestaltade lifvet i Europa. Asien lider ingalunda
brist på väldiga personligheter, som varit kallade att intaga en historisk ledareställning.
Men verkningarne af deras gärningar bero på deras samband med den massa, såsom
hvars exponenter de oftast framträda och genom hvilken de utföra sitt verk. Däremot
ar den europeiska kulturen rik på personligheter, i hvilka det individuella lifvet
utvecklat sig fritt efter sina egna inre drifter. Det individuella tänkandet omfattar
här tillvaron uteslutande af rent kunskapsbegär. Utan tvifvel hafva babylonierna
särskildt vid sina astronomiska iakttagelser visat prof på vetenskaplig förfarenhet,
och den babyloniska staten har till och med uppammat verkligt juridiskt skarpsinne.
En förmåga af djupsinniga tankeskapelser i förening med en betydande konstnärlig
begåfning har ådagalagts af de store kinesiska filosoferna. I Indien når det filo-
sofiska tänkandet i och med Upanishaderna en lysande höjd och hinner i den veten-
skapliga världsbetraktelsen fram till ståndpunkter, som komma de moderna åskåd-
ningarne ganska nära. Öfverallt förblir emellertid kunskapen bunden vid praktiska
och religiösa intressen. I den grekiska kulturen framträder däremot kunskapsbegäret
såsom sådant, hvilket endast söker sanningen i historia och natur, såsom den euro-
peiska odlingens högsta kraft. Ingenstädes finnes i Asiens historieskrifning en sådan
programförklaring, som uttalades af Hekataios från Miletus, när han ställde »san-
ningens» utfinnande som sitt arbetes ändamål.
Den djupa motsatsen mellan europeiskt och orientaliskt väsen framträder kanske
skarpast på religionens område. Det ser ut, som om Asiens religiösa medvetande
vore ojämförligt fastare sammanväfdt med folklifvet eller med religionssamfundet.
Visserligen äro Europas forntida kulter nära förknippade med staten, men vid sidan
däraf uppstår här på grundval af personligt tänkande en religiös-etisk världsåskådning.
Det nära samband med landet och folket, som ar betecknande för det gamla Israels
Jahvedyrkan, har ingen motsvarighet i Europas religionshistoria. Blott de religioner,
som vunnit Asien för sig, buddismen och islam, hafva förmått att sammansluta
massorna i ett enhetligt religiöst medvetande. Kristendomen präglas i sin historiska
utgestaltning väsentligen af den grekiska anden. Och aldrig har dess teologiska ut-
formande upphäft de religiösa personligheternas rika individualitet. De orientaliska
religionerna infoga de enskilde i en starkt sluten gemenskap. Inom den europeiska
kulturen har däremot äfven den religiösa tron gifvit utrymme åt samvetets frihet
och åt ett målmedvetet och själfständigt persönlighelslif, hvari individualitetens rätt
funnit sitt högsta uttryck.
R. Stäbe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
