Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Den egyptiska kulturen i Mellersta riket och Nya riket. - Den äldsta kananeiska kulturen. - Den s. k. Amarnatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.
Amosis och en Amen-em-hab. I dessa berömma sig författarne på ett särdeles själf-
belåtet sätt af det »guld», som H. M:t Konungen upprepade gånger fått anledning att
belöna dem med för deras tapperhet.
Inom litteraturen från Mellersta och Nya riket mötas vi närmast af ett antal
äfventyrliga reseskildringar, som ega en viss poesi i stilen, särskildt i de talrikt in-
strödda, retoriskt färgade talen. Historien om den skeppsbrutne, som af hafvet upp-
kastades på en af ormar bebodd ö, eller den till Palestina förvisade prinsen Sinuhes
äfventyr eller den intressanta »Historien om den talföre bonden» kunna galla som
mönster för detta
slags litteratur. Nya
riket vänder emel-
lertid i sitt senare
skede tillbaka till de
enkla, folkliga sa-
gorna, som vi lärde
känna redan från
Gamla riket. Man
anslöt sig härvid
gärna till äldre, hi-
storiska händelser,
såsom de tidigaste
skedena af befrielse-
kriget mot det semi-
tiska främlingsväl-
det eller en del tron-
stridigheter i Gamla
riket. Det förekom
äfven, att man för-
sökte sig på att ställa
bredvid hvarandra
och i sagans form
organiskt förbindna
ämnen, som ur-
sprungligen icke
hörde tillsammans
- samma manér,
hvarpå »Tusen och
en natt» ar det mest
bekanta exemplet.
Såsom ett klassiskt
prof på en sådan sa-
gokomposition kan
anföras den beröm-
da historien om de
två bröderna, Anu-
bis och Båta, hvaraf
Ett äkta par från Nya rikets tid.
Originalet i Kjjinigl. Glyptothek i Munchen.
Efter Bissing-Hruckmann, Denkmåler ägyp-
tischer Skulptur,*}?. Bruckmann A.-G., Munchen.
ett parti med någon
fantasi kan jämföras
med den bibliska
berättelsen om Poti-
far. Äfven har man
kvar rent belletristi-
ska, af egyptisk
kvickhet sprudlande
alster af den tidens
litterära smak, hvil-
kas författare icke
sällan odlade formen
på innehållets be-
kostnad. Den första
af de s. k. »papyri
Anastasi», ett långt
polemiskt skalde-
bref, ar ett prof på
ett sådant poesiens
blomster. Vidare ega
vi talrika skolböcker,
innehållande finge-
rad korrespondens
mellan lärare och
lärjungar, hvilka äro
af särskildt intresse
för kännedomen om
den gamla reflek-
tionsdiktningens tra-
derande och grad visa
litterära omform-
ning och de stora
vissamlingarne, till
hvilka vi funnit an-
satser redan i Gamla
riket, gömma många
pärlor af äkta poesi.
Ett enda minnes-
märke af en mera i stort anlagd berättande diktning ar bevaradt i dikten öfver slaget
vid Kades, som Ramses II utkämpade mot hettiterna. Denna bär i sin konstrika använd-
ning af »ledernas parallellism» - hvilken for öfrigt icke ar någon nyhet för denna
tid - vittne om en stor formskicklighet. Äfven den religiösa litteraturen ar rikt
representerad. Först och främst märkas en mängd hymner och sånger. I motsats till
all tidigare sådan i gammaldags helgade vändningar affattad diktning höja sig dessa
genom sin lifligare och mera friska fantasi öfver det mytologiska uttryckssättets formalism
och gifva uttryck åt originella, i folksjälens djup bottnande tankar på ett sprak, som
erinrar om tidens umgängesspråk. För öfrigt utgöres det förnämsta minnesmärket af
den religiösa litteraturen af de samlingar af tänkespråk, som, mycket olika till omfång,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
