Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Den egyptiska kulturen i Mellersta riket och Nya riket. - Den äldsta kananeiska kulturen. - Den s. k. Amarnatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.
på babylonisk-assy-
riskt sprak, hvilket
sålunda var hela den
dåtida asiatiska kul-
turvärldens diploma-
tiska språk. Endast
påteckningarne om att
brefven riktigt motta-
gits vid faraos hof äro
på några taflor gjorda
med hieratisk skrift och
på egyptiska språket.
Och icke endast bref
och skrifvelser van-
drade på den aderton-
de dynastiens tid från
Västasien till Nildalen.
Ett par taflor innehål-
la äfven babyloniska
legender, som knappt
kunna hafva haft
något annat ändamål
an att studeras af prä-
sterna vid det egyp-
tiska hofvet. Ja, på
ett af dessa manu-
skript funnos till och
med här och där vid
kilarnes hufvuden små
cirklar i röd färg, som
tydligen ditsatts af
någon egyptisk lärd
för att utmärka grän-
serna mellan de sär-
skilda orden. Den
ifrågavarande texten ar
dessutom helt visst icke
utan afsikt uppteck-
nad med sa utförlig be-
teckning som möjligt,
alltigenom med de
lättaste stafvelseteck-
nen och med största
möjliga sträfvan efter
tydlighet, sa att man
icke kan misstaga sig
om dess pedago-
giska ändamål. Äfven
de egyptiska härskar-
nes svarsskrifvelser till
de asiatiska furstarne
affattades stundom på
kilskrift och babylo-
niskt sprak, hvarpå ett
på knådad Nilgyttja
skrifvet bref från Ame-
nofis III till den kassi-
Konung Amenofis IV af Egypten.
Kalkstenstaty i Louvre i Paris. Efter Bissing-
Bruckmann. Denkmäler ägyptischer Skulptur,
F. Bruckmann A.-G., Munchen.
tiske konungen Kadas-
man-harbi I utgör ett
exempel. Och i ännu
ett afseende äro dessa
bref af betydelse för
språkvetenskapen. Så-
som man redan länge
vetat genom senare
dokument af kanane-
iskt ursprung, var den
kananeiska befolk-
ningens språk visser-
ligen i sin egenskap af
ett semitiskt språk
nära besläktadt med
babyloniskan, men
likväl ungefär sa pass
skildt från denna som
den nuvarande italien-
skan från franskan,
För att nu i de viktiga
meddelanden, om
hvilka det var fråga
i skrifvelserna till ko-
nungarne af Egypten,
på ett korrekt satt
uttrycka och icke i
den främmande språk-
dräkten till äfventyrs
förvränga sina furstars
uttalade mening hafva
skrifvarne stundom
till de babyloniska or-
den tillagt förklarande
anmärkningar, hvilka
innehöllo motsvaran-
de ord på deras eget
modersmål, ehuru
skrifna med kilskrift.
Ungefär två dussin
sådana glossor känner
man till. De innehålla
de äldsta resterna af
det kananeiska språ-
ket, och tillåta oss i
denna egenskap -
tillika med en del an-
dra i brefven inströd-
da former och ord -
för första gången att
draga något sa när
säkra slutsatser angå-
ende detta for öfrigt
sa godt som endast i
konsonantskrift beva-
rade språks ursprung-
liga vokalsystem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
