Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den assyriska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ASSYRISKA KULTUREN.
105
gapar mellan Kujundjiksamlingens uppgifter och de utförligare senbabyloniska texterna
en hittills outfylld lucka. Med tolkningen af dessa senare har kilskriftsforskningen firat
en af sina mest lysande triumfer. Vi veta numera, att babylonierna under de
seleucidiska och arsacidiska epokerna icke blott förstodo att beräkna planeternas
heliakiska uppgång och nedgång och deras konjunktion med solen utan äfven kände
till förmörkelsernas periodicitet, ja till och med på förhand kunde räkna ut, när de
skulle blifva synliga från en viss horisont. Utom flere olika system för planeternas
iakttagande hade man
upptäckt två metoder
för beräkning af mån-
banan, hvilkas felkälla
kunde reduceras sa
mycket, att t. ex. den
synodiska månadens
medellängd (d. v. s.
tiden från nymåne till
nymåne) skiljer sig
från den nu fastställda
med endast omkring
0,4 sekund. Äfven
fixstjärnorna studera-
des noggrant, och att
döma af de namn,
med hvilka vissa
stjärnbilder betecknas
(sådana som »Tjuren»,
»Tvillingarne», »Skor-
pionen» och »Fisken»)
ar det otvifvelaktigt,
att några af våra egna
stjärnbilder ytterst le-
da sitt ursprung från
Babylonien. Emeller-
tid har äfven på detta
område den moderna
forskningen endast på-
börjat sitt arbete. Den,
som något närmare
tagit de hundratals
taflor i British Muse-
um i betraktande,
hvilka innehålla de
hithörande märkliga
uppgifterna, den, som
fått upplefva, hur det
riktiga sammanstäl-
landet af tafvelfrag-
menten stundom miss-
lyckats för den med
En assyrisk konung tömmande sin bägare.
Relief i British Museum i London. Efter fotografi af W. A. Mansell & Co., London.
själfva taflorna arbetande filologen men däremot lyckats för
den moderne astronomen, utan att han behöft hafva materialet till hands, han tviflar
icke på, att astronomiens äldsta historia ännu kommer att riktas med många
upptäckter.
Vända vi efter denna korta afvikning tillbaka till bibliotekstaflorna från Kujundjik
(alltså tillbaka från det andra och tredje till det sjunde århundradet f. Kr.), sa framträder
genast den störa likheten mellan de på den astrologiska vägen erhållna förutsägel-
serna och de i ett annat slag af texter (de till flere hundratal uppgående s. k. omina)
föreliggande spådomarne. Dessa för religionshistorikern särdeles betydelsefulla in-
Vårldshistoria III. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
