Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Muhammed, arabernas profet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 C. BROCKELMANN, ISLAM FRÅN DESS UPPKOMST TILL NÄRVARANDE TID.
Profetens födelseår beräknas till omkr. 570. Hans släkt, Benii Häschim, tyckes
ej hafva spelat någon framstående roll i staden. Huru mycket an traditionen bemödar
sig om att förhärliga profeten, kan den dock icke dölja, att de omständigheter, i
hvilka hans familj befann sig vid tiden för hans födelse, voro ganska torftiga. Hans
fader Abdallah, son till Abd el-muttalib, lär hafva varit en oansenlig köpman, som
redan två månader efter sonens födelse dog under ett affärsbesök i Medina. Efter
några ar afled äfven modern, och den föräldralöse gossen växte sålunda upp först under
skydd af sin farfader Abd el-muttalib och sedan af sin farbroder Abu Tälib. Det
enda trovärdiga vittnesbördet om profetens ungdom utgöres af sura 934 v. 3-8, i
koranen, där det heter: »Din herre har icke lemnat dig i sticket och hattar dig icke.
Slutet skall sannerligen blifva bättre för dig an början, och din Herre skall
nog
begåfva dig, sa att du blifver nöjd. Fann Han dig ej faderlös och gaf dig ett tern,
och har Han ej funnit dig villfarande och vägledt .dig? Han fann dig fattig och
gjorde dig rik.»
Då Muhammed var fullvuxen, trädde han i tjenst hos den rika köpmansänkan
Kadldja. Denna fortsatte och skötte på egen hand den affär, som hon ärft efter
sina bagge första män, hvilket ej ar egnadt att väcka förvåning, då kvinnan
(åtminstone den ekonomiskt oberoende kvinnan) under tiden före islam åtnjöt långt
större frihet an senare. I hennes tjenst tyckes Muhammed hafva åtföljt några
karavaner från Mekka till Södra Arabien och kanhända äfven till Bosra, som i
egenskap af byzantinsk hufvudfästning i landet öster om Jordan var en medelpunkt
för sädeshandeln. Det ar antagligt, att hans säregna begåfning redan vid denna tid
började göra sig gällande. Den rika änkan greps åtminstone, ehuru 15 ar äldre an
han, af en varm böjelse for honom. Själf föreslog hon honom äktenskap, och detta
giftermål tyckes icke blott hafva befriat honom från ekonomiska bekymmer, utan
tydligen äfven i öfrigt tillfredsställt honom. I äktenskapet föddes fyra döttrar och
två söner. De senare afledo likväl redan i unga ar utan att lemna några efterkom-
mande efter sig. Som gift torde han närmast med ifver hafva egnat sig åt skötandet
af sin hustrus affärer. Äfven under den senare delen af hans lif kan man hos honom
spåra köpmannen, i det han gärna inflätade handelstermer i sitt bildspråk.
Redan tidigt måste Muhammed hafva intresserat sig för religiösa frågor. Detta
var ingalunda ovanligt hos djupare anlagda naturer bland hans samtida, hvilka den
hedniska kulten icke längre kunde tillfredsställa. Han torde, enligt hvad som upp-
gifves i traditionen, på sina resor hafva haft tillfälle att komma i beröring med både
kristne och judar, men troligen hade han äfven i själfva Mekka umgåtts med kristne,
hvilkas bibelkunskap visserligen synes hafva varit ganska ringa.
Under det att emellertid många af hans samtida, såsom t. ex. skalden Omajja
ibn abl ’s-Salt i Täif, Mekkas grannstad, nöjde sig med en allmän monoteistisk öfver-
tygelse, skall Muhammed hafva hängifvit sig åt askesen. På berget Hirä nara Mekka
skall han sålunda hafva tillbragt dagar och nätter, försjunken i grubblerier öfver
frälsningens problem. Då han insåg det fåfängliga i sina landsmäns religion, mång-
guderiet, måste den frågan tränga sig på honom, huru länge Allah ännu skulle lata
dem lefva i otron, då han dock hade uppenbarat sig för andra folk genom profeter.
Sa mognade sa småningom hos honom den tanken, att han själf vore kallad till
profetämbetet. Hans medfödda blyghet hindrade honom dock länge från att offent-
ligt uppträda såsom profet. Hans tvifvel skingrades först genom en särskild upp-
lefvelse på berget Hirä. Framför sig tyckte han sig se en gestalt, som han ansåg
vara ängeln Gabriel, och denna gestalt tillskref han nu en röst i sitt inre, som
sade honom, att han vore Allahs sändebud. Kanhända såg han, såsom de Goeje
förmodat, i töcknet sin egen skugga, framkallad af en optisk villa af samma slag
som det s. k. Brockenspöket. Hans hustru var den första, som trodde på hans
gudomliga sändning, och de sista tviflen hos honom själf försvunno, när de feber-
anfall, under hvilka han trodde sig höra Gabriels röst, efter denna tid allt oftare
upprepades. Hvad han trodde sig höra under dessa anfall brukade han omedelbart
efteråt förkunna som gudomlig uppenbarelse.
Det framgår af de äldsta uppenbarelserna, att det centrala i Muhammeds tanke-
värld vid denna tid var väntan på en dom öfver den enskilda människan. Inför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
