Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Det osmanska rikets uppkomst och dess utvidgning intill Suleimān I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 C. BROCKELMANN, ISLAM FRÅN DESS UPPKOMST TILL NÄRVARANDE TID.
Schems ed-dm »upptäckt» denna graf i förstaden Kosmidion och därigenom förstått
att steg&a truppernas religiösa hänförelse. I denna helt och hållet af hvit marmor
uppbyggda och i det inre med dyrbarheter öfverlastade moské omgjordades seder-
mera sultanerna efter tronbestigningen högtidligt med Osmans svärd, och i dess när-
het funno äfven många härskare med sina anförvanter och höga dignitärer sin sista
hvilostad. Till de olika moskeerna slöto sig snart rika bibliotek, hvari samlades
de tre- islamska litteraturspråkens skatter i förut oupphunna kvantiteter. Sultanerna
täflade med sina visirer i att upprätta läroanstalter med bostäder för lärare och stu-
denter, sjukhus, folkkök, härbergen, bad och brunnar.
Men äfven anläggningen af hufvu|istadens viktigaste profana byggnader ar ett
verk af dess eröfrare. Han återställde^ stadsmurarne i deras förra skick och restau-
rerade i samband därmed »de sju tornens» slott (Jedi-kulle) i stadens sydvästra hörn
vid Marmarasjön, hvilket sedermera tjenade sona statsfängelse. Vid hamnen skapade
han skeppsvarf och tyghus och äfven basarens äldsta del hade honom att tacka för
sin tillkomst. Ar 1454 började han äfven bygga sitt palats, seraljen, i stadens östra,
af Marmarasjöns* vågor kringsköljda del, där redan tidigare de grekiske kejsarne hade
residerat, till dess Manuel Komnenus tog sin bostad i Blachernse. Söderut låg den
gamla, norrut den nya seraljen, hvars anläggning påbörjades redan under Muhammed
och som ända in i midten af det nittonde århundradet förblef sultanernas säte.
Muhammeds närmaste politiska mål var att trygga sitt välde på norra Balkan-
halfön, där det fortfarande hotades genom det farliga grannskapet med de krigiska
magyarerna. For att få en fast operationsbasis mot dem måste han göra slut på Ser-
biens själfständighet. Förevändning härtill fick han genom sin på ett tvångsäkten-
skap grundade släktskap med den forna lazarevitjska dynastien. Då han på grund
däraf ar 1454 fordrade af fursten Georg Brankovitj, att han skulle afstå sitt land,
flydde denne till Hunyadi i Ungern. Magyarerna tillbakadrefvo visserligen osmanerna
från den redan eröfrade fästningen Semendria och tillfogade Muhammeds underbefäl-
hafvare Flrus-beg vid Krusjevats ett svårt nederlag, men då det väntade understödet
från västra Europa uteblef, måste de nöja sig med att täcka Donaulinien. Ar 1456
inneslöt Muhammed själf med en väldig här Belgrad från landsidan. Hunyadi skyn-
dade emellertid med en af korsfarare, till största delen af lägre stånd, brokigt hoprafsad
här, som hade uppbådats af munken Capistrano, öfver Donau in i den belägrade staden.
Här afslog han den 12 juni ett osmanskt hufvudangrepp i en blodig strid. Muhammed
själf blef svårt sårad och måste föra sin här tillbaka till Sofia. Men redan samma
ar dogo de båda tappre försvararne af Belgrad, Hunyadi den 11 augusti, Capistrano
den 23 oktober. Då därpå efter två ar äfven Georg Brankovitj dog och hans arf-
vingar råkade i strid med hvarandra om hans besittningar, fullbordade Muhammed
lätt Serbiens kufvande och bröt folkets kraft genom att dels låta massakrera, dels
sälja som slafvar och utplantera i andra delar af riket de tredskande invånarne.
Under tiden hade han på Peloponnesos tuktat Paleologerna, som i förening
med albanesen Georg Kastriota rest sig mot hans välde. Under afskyvärda grym-
heter, hvari Muhammed med åren fann allt större välbehag, återställdes lugnet här.
Albanfursten förmådde han däremot icke underkufva. Han måste i maj 1461 sluta
ett vapenstillestånd på tio ar med honom och erkänna honom som herre öfver de
områden han då innehade.
Samma ar gjorde han äfven slut på den sista grekiska dynastien, Komnenernas
i Trapezunt, hvilka i det längsta hade hoppats att kunna spela ut turkmenernas kan
Usun-Hasan mot osmanerna. Då Muhammed på varen 1461 infann sig i Mindre
Asien, vågade denne emellertid icke ställa upp sina tygellösa ryttarhorder mot de
segervana janitscharerna, utan köpte sig fred. Trapezunts siste kejsare förflyttades
jämte sin adel till Stambul, och borgarne hemföllo till största delen åt slafveri.
Genom sitt uppträdande på Peloponnesos hade Muhammed redan upprepade gånger
råkat i konflikt med Venedig, (Jen enda makt, som på grekisk mark fortfarande
kunde bjuda honom spetsen. Det redan länge oundvikliga kriget kom på hösten
1462 af en obetydlig anledning till utbrott. Den tyngsta bördan af kriget föll närmast
på Georg Kastriota, som af venezianerna lät förmå sig att bryta vapenstilleståndet.
Mot honom drog Muhammed själf i fält. Han inneslöt honom ar 1466 i Kroja, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
