Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Det osmanska riket och Egypten i 19:de och 20:de århundradena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET OSMANSKA RIKET OCH EGYPTEN I 19:DE OCH 20:DE ÅRHUNDRADENA.
293
vasaller uppror, sa att denne gärna samtyckte till en fred, hvari egypterna åtminstone
fingo behålla det af fienden hotade Massaua.
Dessa olyckliga fälttåg i förening med kedivens nästan vanvettiga slöseri förstörde
i grund rikets finanser. Förgäfves försökte Ismall genom den europeiska teknikens
nyaste uppfinningar höja inkomsterna från sina oerhörda domäner. De med stora
kostnader anskaffade ångplogarne och andra maskiner kunde, om de öfver hufvud
taget alls togos i bruk, sällan användas länge. Redan i november 1875 hade Ismall
i en tillfällig förlägenhet nödgats sälja sina Suezkanalaktier för 4 millioner £ sterling
till England. Samma ar hade sultanen förbättrat sin finansiella ställning genom en
statsbankrutt, och Ismall beslöt nu att följa sin öfverherres exempel. I april 1876
inställde han för ett kvartal sina räntebetalningar för såväl statens som sina enskilda
skulder. Hans ämbetsmän utfingo ingen lön, men af felläherna utkräfde han den
årliga skatten fördubblad. Men den europeiska domstolen i Alexandria, som på grund
af den nya, af sulta-
nen bekräftade rätte-
gångsordningen trädt
i stället för den kon-
sulära rättskipningen,
dömde kediven att be-
tala sina skulder och
belade hans palats i
Ramle med kvarstad.
England och Frank-
rike tillsatte en kom-
mitté för att under-
söka den finansiella
ställningen, och denna
tvang kediven och
hans släktingar att ar
1878 till staten afstå
största delen af sina
gods och förbjöd ho-
nom att utan samtycke
af ett af infödingar
och europeer samman-
satt parlament indrif-
va några skatter. I det
nybildade kabinettet,
Midhat Pascha.
Efter fotografi.
hvars chef blef arme-
niern Nubar Pascha,
kallades engelsman-
nen Wilson till finans-
minister och frans-
mannen de Bligniéres
till minister för de of-
fentliga arbetena. Men
den förblindade kedi-
ven ansåg sig icke
kunna uthärda ett så-
dant förmynderskap.
Han lyckades anstifta
ett militäruppror mot
de kristne för att
tvinga främlingarne
att draga sig tillbaka.
Men resultatet blef en-
dast, att Nubar Pascha
nedlade sitt ämbete,
under det att Wilson
och de Bligniéres in-
trädde i den nya mi-
nistären under arfprin-
sen Tewflks ledning.
Nu förklarade kediven, antagligen under påtryckning af en församling af infödda
notabler, främlingarne afskedade, på samma gång som han sökte inskränka sina
förpliktelser gentemot sina fordringsegare genom ett af honom på egen hand
utfärdadt dekret. Detta åsamkade honom i maj 1879 en protestskrifvelse från den
tyska riksregeringen, hvartill de andra makterna anslöto sig. På deras tillskyndan
förklarades Ismall för afsatt af sultanen den 26 juni, och hans äldste son Tewflk
utnämndes till kediv.
Äfven det osmanska riket var på 70-talet hemsökt af kronisk penningbrist.
Denna nådde ar 1875 sin kulmen. Försöket att i Paris upptaga ett nytt stort lån och
göra den ottomanska banken till generalskatteförpaktare och räntmästare för hela
riket var från början misslyckadt. Om sultan Abdul-asis hade kunnat besluta sig för
att offra sin oerhörda enskilda förmögenhet eller åtminstone att inskränka sin hof-
hållning, sa hade kanske det värsta ännu kunnat undvikas. Men sådana offer voro
icke öfverensstämmande med hans karaktär, och därför återstod för Porten intet annat
an att proklamera statsbankrutten, som för öfrigt uttryckligen tillstyrktes af den ryske
ambassadören. I oktober förklarade storvisiren i en kungörelse, att Porten såg sig
till följd af kassabristen nödsakad att under de nästkommande fem åren betala endast
hälften af sina kuponger kontant och den andra hälften med 5% obligationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
