Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Buddas lif och lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
R. STCBE, INDOGERMANERNA I ASIEN OCH DE CENTRALASIATISKA FOLKEN.
Badda som liten på sin faders knä.
Relief från templet i Boro-Budor.
Efter en gipsafgjutning från Königl.
Museum fur Völkerkunde in Berlin.
vasen träda fram i dagen. Men ingen^ människa, hur individuellt betonad hon an ar,
står utanför alla historiska relationer. Äfven Budda var i tankar och stämningar en son
af sin tid. Redan den äldre filosofien hade kommit till den insikten, att allt lif ar ett
lidande. Den principiella pessimismen upptog Budda, men denna teoretiska åskådning
gjorde han till en hela lifvet omgestaltande makt. I och med lösgörandet från sin förra
tillvaro hade han träffat sitt lifs stora afgörande - hans utveckling var fullbordad.
For honom gällde det nu endast att söka efter frigörelsen och återlösningen ur all
tillvaros eviga och omätliga lidande. För den skull tog Budda det steg, som i Indien
under alla tider icke varit något ovanligt - han drog sig tillbaka till skogens
ensamhet for att genom sträng askes och oaflåtligt begrundande söka förvärfva sig
den befriande kunskapen och med insikten i lidandets verkliga orsaker äfven befriel-
sen därifrån. I två representanter för Yogaläran fann Budda sina första lärare.
Denna skola sökte genom asketiska medel, såsom en bestämd kroppsställning, för-
sakande af föda och återhållande af andedräkten, åstadkomma en fullständig tankens
koncentration och på denna väg nå fram till den högsta kunskapen. Då Budda en
dag af kraftlöshet hade förlorat medvetandet, insåg han emellertid, att askesen icke var
rätta vägen till frälsningen. Han intog åter näring men stannade ännu sju ar i ensam-
heten. Då hände det, att, under det han satt under ett fikonträd, den slutliga kun-
skapen, återlösningen, som han sökt, uppenbarades för honom.
Hvad var innehållet i hans kunskapj? För Indernas religiösa tänkande betyder
»återlösning» alltid befrielse från återfödelsens nödvändighet. Vissheten att genom
kunskapen om kausalsammanhanget för alltid vara befriad från kretsloppet af
födelse och död, måste hos Budda hafva framkallat en mäktig rörelse. Den talar ur
de berömda verser, som med stolta ord förkunna hans seger öfver återfödelsens
Munkkåpans öfverlemnande åt Budda.
Relief från templet i Boro-Budor.
gjutning från Königl.
fur Völkerkunde i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
