Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Indiens politiska historia från Alexander den Store intill islam - 9. Brahmanismens och hinduismens förnyelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
islam med största energi. Oaktadt islam inträngt i Indien, i samband med den
turkisk-mongoliska tidens främlingsvälde, har den likväl icke förmått tillintetgöra
den indiska kulturen. Denna var - liksom den persiska - den kulturellt öfver-
lägsna makten. Indiens religiösa utveckling har alltså den historiska förtjensten att
hafva räddat detta rikt begåfvade och intelligenta folks kultur och andliga egenart.
9. Brahmanismens och hinduismens förnyelse.
Under buddismens blomstringstid, i tredje och fjärde århundradena f. Kr., träder
visserligen brahmanismen i bakgrunden, men den hade aldrig fullkomligt utslocknat. De
rättsliga och so- ^.........................................................................................................................................
dala förhållan- ^^^MiiMJ^^yMfc^. urkunderna och
den (framför allt
kasterna), som
hade sin rot i
brahmanismen,
egde ingen bety-
delse för munk-
ståndet. Budda
hade heller al-
drig försökt att
omgestalta dem.
Brahmanismen
och buddismen
konstituera i och
genom sin till-
varo vid sidan af
hvarandra det in-
diska kulturlifvet
vid denna tid.
Inom litteraturen
träda visserligen
brahmanismen
och dess språk,
sanskrit, sa full-
komligt tillbaka,
att det ser ut,
som om de vore
nästan utdöda.
Först i det fjärde
århundradet e.
Kr. gör sanskrit
i samband med
den nationella
pånyttfödelsen
genom Guptas
åter sitt inträde
i de skriftliga
världsliga rätten
litteraturen en
Ganesa, vetenskapens ugd.
Skulptur från templet i Tjandi Singasari.
Originalet i etnografiska museet i Leyden.
den uppblomst-
rande klassiska
litteraturen. Lik-
väl hade den
brahmanska
bildningen inga-
lunda försvunnit
ur det buddis-
tiska Indien.
Buddistiska verk,
såsom Lalita-vis-
lara, hafva skrif-
vits på sanskrit.
Redan omkring
ar 70 e. Kr. öf-
versattes ett lik-
nande arbete från
sanskrit till kine-
siska. En be-
römd inskrift
från Djuganadh
i Gudjerät visar,
att här omkr.
150 e. Kr. san-
skrit användes.
Från konung
Kanishkas tid
(andra århundra-
det e. Kr.) stam-
mar Budda-tja-
rita, författad af
Asva-ghoscha,
som själf var en
lärd brahman
från Benares. Pa-
li-kanons kom-
mentator slutli-
gen, Budda-ghostha, som lefde i början af femte århundradet e. Kr., var före sin öfvergång
till buddismen en lärd brahman och Vedakännare. Den från den yediska tiden här-
rörande traditionen afklipptes ej heller i det buddistiska Indien. Äfven den vediska
offerritualen, särskildt hästoffret, var bekant i buddistisk tid, och framför allt egde den
brahmanska rätten bestånd äfven under denna tid, ty buddisterna antastade aldrig den
Af särskild betydelse ar det förhållandet, att inom den filosofiska
tark reaktion från brahmanismens sida egde rum mot buddismen.
I viss mån kan man af de i litteraturen framträdande språken sluta sig till hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
