Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Mogulkejsarne i Indien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 R. STOBE, IXDOGERMANERNA I ASIEN OCH DE CENTRALASIATISKA FOLKEN.
Han efterträddes af sin unge son Åkbar, Indiens största härskargestalt och en af
de största och mest sympatiska regentpersonligheter i alla tider. Han utmärktes
såväl af oförväget mod och väldiga kroppskrafter som af glänsande själsgåfvor och
karaktärens storhet - en personlighet, som ryckte alla med sig. Hans första uppgift
blef att underkufva de nu som alltid upproriska hinduerna. Under talrika fälttåg åter-
eröfrade han snart nästan hela Indien. ’ Konungariket Gudjerät blef nu slutligen
intaget, och återstoderna af den afganska makten öster om Delhi tillintetgjordes,
hvarjämte Bengalen och Orissa eröfrades och Kashmir förenades med riket. Äfven
till Dekkan företog Åkbar ett krigståg och eröfrade här Berar och Kandesh. Men
framför allt sträfvade Åkbar efter att vinna de underkuvade folken för sin regering.
Han sökte öfvervinna de mellan olika raser och religioner rådande motsatserna, i
det han tillerkände alla folk inom sitt rike lika rätt. Hinduernas känslor och deras
religiösa åskådningar behandlade han ytterst hänsynsfullt, och han afskaffade äfven
den på den gamla islamska krigsrätten grundade personskatten.
Ehuru Åkbar var en af historiens största krigshjältar, träder likväl denna sida af
hans vasen fullständigt tillbaka emot hans storhet såsom regent och människa. Med
otrolig, aldrig tröttnande arbetskraft egnade han sig åt förvaltningens uppgifter och
visade sig på detta område som ett verkligt skapande geni. Med den fördomsfrihet,
som utmärkte honom i allt, förstod kejsaren att välja sina ämbetsmän och förtrogne.
Den upplyste muhammedanen Abul-fasl stod honom särskildt nära. Han har samlat
Akbars förordningar och personligen utöfvat ett stort inflytande på honom. Som
finansminister stod hinduen Todar Mal, en man som utmärkte sig för obesticklig
samvetsgrannhet, troget vid kejsarens sida. Riksförvaltningen delades på fyra departe-
ment: för krig, rättskipning, polisväsen och andra inrättningar till den allmänna
välfärdens befrämjande samt finansväsen. En .fullständigt ny, rättvis skattefördelning
genomfördes, och det muhammedanska skatteväsendets hårda orättvisor upphäfdes.
Statskassan sköttes förträffligt och stod under sträng kontroll. Grundskatten var
statsinkomsternas hufvudkälla. Den beräknades med hänsyn till jordens olika
bördighet och odlingssätt. På allt sätt sökte Åkbar befordra sitt folks välstånd. Ener-
giskt sökte han genom måttlighetsförordningar bekämpa den särskildt bland inder och
mongoler härskande dryckenskapslasten. Sjukhus, alla slags försörjningsinrättningar
och vetenskapliga anstalter hade kejsaren att tacka for sin tillkomst. Akbars
omfattande regeringsverksamhet blef utomordentligt välsignelsebringande för Indien
och har med full rätt på ett glänsande satt förhärligats af en tysk furste, prinsen
af Noer. . . .
Åkbar kunde på sin tid endast regera öfver Indien såsom en oinskränkt härskare,
hvilken råder öfver undersåtarnes lif och egendom. Det ar ett bevis på Akbars
storhet, att han med denna historiskt betingade regeringsform alltid sträfvade efter
att låta alla sina undersåtar röna samma godhet och rättvisa. Endast sällan grumlas
den utmärkte härskarens mänskligt stora och rena bild af någon af vrede och
grymhet dikterad handling.
Åkbar var en entusiastisk vän af vetenskap och poesi, ehuru han själf icke kunde
läsa. Han lät gärna for sig föreläsa indiska litterära verk i persisk öfversättning,
Bäbers memoarer eller Nya Testamentet. På ett glänsande sätt utvecklade sig bygg-
nadskonsten. I Akbars byggnadsverk liksom i hans tankar sammansmälta indiska och
persiska element till en konst, som höjer sig öfver de nationella motsatserna. Fatipur-
Sikris ruiner tala ännu. om prakten i den härliga stad, som Åkbar här skapade, och
hans graf vid Agra ar ett af den indisk-islamska konstens skönaste verk.
För Akbars personlighet ar ingenting sa betecknande som hans försök att på grund-
val af de historiska betingelser, som omgåfvo honom, skapa en ny, allmänmänsklig
förnuftsreligion, hvarigenom de religiösa motsatserna skulle öfvervinnas. Kejsarens
politiska sträfvanden förenade sig här med hans personliga stämningar. Framför allt
hyste Åkbar, ehuru uppfostrad som muhammedan, motvilja mot den stelnade och
fanatiska islam, och han kritiserade också skarpt dess lära. Tillika var den härsklystna
muhammedanismen den makt, som utgjorde det egentliga hindret for hans politiska
sträfvanden. Däremot verkade indiskt tänkande tilldragande på Åkbar, och äfven den
kristna läran förstodo jesuiter från Goa att framställa för honom i sympatisk dager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
