Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Urtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 A. CONRADY, KINA.
endast känna en stammoder, medan en mänsklig stamfader saknas. Sa heter det i
den tidigast upptecknade af dem, ett ode ur Shi-king från 1300-talet f. Kr., om
dynastien Shangs härkomst:
»Den dunkla fågeln himlen bjöd:
Till jorden flyg och afla Shang!»
och dess utförligare afrättning (från det fjärde århundradet f. Kr.) berättar, att den
äldsta dottern af furstehuset Sung hade sväljt ett ägg af en förbiflygande svala och
därefter födt en son, som fick familjenamnet Tse, »son», och hvilken såsom den
»mörke konungen» blef grundare af Shang-dynaslien. Den har sitt fullständiga
motstycke i sägnen om furstarne af Tsin, hvilkas klan högst sannolikt en gång hade
sitt urhem i samma trakt (det östra Cenlralkina), och denna version ar såtillvida ännu
intressantare, som den också bekräftas genom släktnamnet Ying, hvilket betecknar
en fågel och kanske till och med ar en dialektisk biform af namnet på själfva sva-
lan (yen); ja, en af de äldsta förfäderna skulle hafva haft »en fågels gestalt men en
människas stämma».
Liksom här en djurhona jämte en mänsklig stammoder begynner ätten, sa möter
man i den som mycket gammal ansedda Chow-sagan (hvilken här må anföras, då
denna konungaslukt, kanske med full rätt, berömde sig af kinesisk härkomst)
i stället ett gudomligt fotspår:
»Man släktens ursprung räknat har I gudens spår med bäfvan se’n
Från Kiang Yiian, som stammor var. Hon trädde in och stod allen,
Hur blef hon mor till denna släkt? Blef hafvande och in sig slöt.
Hon himlen offer bragte sa, En son hon födde och gaf di
Att hon ej barnlös skulle gå. Och sonen kallades How-tsih -»
släktens äldste stamfader, till hvilkens ära detta ode ur Shi-king sjöngs (här åter-
gifvet efter Viktor v. Strauss’ mästerliga tyska öfversättning).
Äfen med växtvärlden opererar detta åskådningssätt, ty den märkvärdiga sagan
om den berömde I-yins födelse (1700-talet f. Kr.) (hvars början - hans moders flykt
undan en öfversvämning och hennes förvandling, emedan hon såg sig tillbaka - på-
minner om berättelsen om Lots hustru och hennes undergång, medan episoden
om huru den nyfödde hittas af en konungadotter och uppfostras vid hennes faders hof,
öfverensstämmer med historien om Moses) later modern förvandlas till ett ihåligt mull-
bärsträd och I-yin på sa sätt födas till världen, medan fadern återigen ar okänd. Och
sa fortgår det hela motivskalan igenom: nästan alla hjältar härledas från en moder,
medan fadern an ar en drake, an en sten, en paria, en stjärnbild eller slutligen en
jätte eller gud, men aldrig en människa som hon själf, och detta har sa inträngt i
den kinesiska fantasien, att det öfverflyttats äfven på historiska personligheter, såsom
grundaren af Han-dynastien.
Visserligen söka kinesiska historiker bortförklara ett sa besvärligt faktum däri-
genom, att de oförtrutet göra alla dessa stammödrar till bihustrur åt någon mytisk
kejsare, men dessa nyare försök äro hvarandra motsägande och kunna i alla fall
icke undanskaffa själfva kärnpunkten, den öfvernaturliga aflelsen. De äro alltför
tydligt sekundära konstruktioner för att kunna misstänkliggöra dessa sagors matriar-
kaliska karaktär. Denna bestyrkes dessutom af ännu ett viktigt moment, nämligen där-
af att de gamla klannamnen, som Chavannes formulerar det, »tyckas gå tillbaka till
den aflägsna epok, då familjens grundprincip var moderns härkomst». Därpå hän-
visar i själfva verket icke blott deras utveckling, utan icke minst äfven den gamla
skriften, hvilken sammansätter tecknet för dem af »kvinna» och »född, aflad», sa
att klanen alltså enligt denna symbolism skulle kunna definieras som det »af kvinna
födda». Talande nog har den också utan undantag gifvit de åtta klannamnen från
»den aflägsnaste forntiden» tecknet för kvinna som determinativ, sa att säga konstru-
erat dem i femininum, och ett af dem har till och med feminin betydelse, nämligen Sze
(namnet på Hia-dynastien), hvilket ord betyder »den äldsta dottern, systern, svägerskan».
Äfven det afvikande namnet Tse, »son», för Shang-dynastien betonar tydligen förhållan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
