Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Urtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 A. CONRADY, KINA.
vara matriarkatets oskiljaktiga följeslagare, nämligen på totemismen. Ty de repre-
sentanter för djur- och växtvärlden, för den organiska och oorganiska skapelsen,
hvilka dyka upp i alla dessa stammodersagor, äro ju intet annat an totemgestalter. Och
det skall dessutom här nedan påvisas ett och annat, som hör till denna kategori.
Sålunda kan också for Kina den matriarkalisk-totemistiska samhällsordningen fast-
ställas som utvecklingens första trappsteg.
Och häri öfverensstämma urkineserna fullkomligt med de öfriga autoktonerna, på
hvilka vi redan nu vilja kasta en hastig blick, emedan man, sa vidt möjligt, från
början bör taga hänsyn äfven till Sydkina. Om vi antaga, att några af dessa ätte-
sagor ursprungligen äro att tillskrifva icke-kinesiska, om också besläktade, stammar
och att de sedermera upptagits i det kinesiska Pantheon, våga vi oss icke ut på far-
lig mark, ty ganska tidiga uppgifter härom föreligga hos kinesiska historiker. Så-
lunda föra Miao-tse sitt ursprung tillbaka till en (förment kinesisk) kejsardotter och hun- .
den Pan-hu; han bar henne på ryggen till Sydkina, där man långt därefter visade hans
håla med hans fotspår, och deras efterkommande hafva ännu i jämförelsevis sen tid beva-
rat bruket att bära hem bruden på ryggen och att bära en hundsvans utanpå dräkten.
En annan stam, Ye-lang i sydväst, vill däremot härstamma från en drake och en
jungfru, och »historien om de senare Han-kejsarne» berättar detsamma om en gren af
Tai-familjen, kallad Ngai-lao, blott med den skillnaden, att draken från början
hade förvandlat sig till en trädstam; hos en annan ätt åter (i Sze-chwan) räknas en
hast som stamfader (och hos Lolo-stammen ett bambuträd). Men det ar onödigt att
inga på vidare detaljer. Man torde kunna fastslå, att i alla dessa berättelser finnes
ett omisskännligt, totemistiskt eller åtminstone matriarkaliskt drag, äfven om det blott
heter såsom om de s. k. Yen-mang i Yim-nan, att »hustrun och moderns klan
höllos högt i ära». I sin högsta utveckling framträder emellertid matriarkatet hos
tibetanerna; ty i Tibet, där för öfrigt enligt nämnda verk barnen uppkallades med
moderns klannamn och faderns förnamn, har den utbildat sig till ett verkligt mö-
dernevälde; åtminstone under Tång-perioden (från 600- till 900-talet e. Kr.) ar Tibet
styrt af kvinnor - liksom det ännu lär vara fallet med en del tibetanska folkrester
i Sze-chwan - och säkerligen måste också ett af den gamla Shan-hai-kings (omkr.
fjärde århundradet f. Kr.) »kvinnoriken» syfta på detta land. Icke obetydliga kvar-
lefvor af matriarkatet återstå ju här ännu i dag.
Men äfven de icke besläktade grannfolken hafva lefvat under liknande förhållanden.
Sa går, för att nämna ett par exempel, (den äkta?) Mandschu-sagan efter berömdt
mönster tillbaka till svalan, Tu-kuehs (de egentliga turkarnes) ättesaga liksom
den romerska tillbaka till en varg. Det berättas vidare om den gamla turkstammen
Yue-chi (geterna), att den inrymt de högsta platserna åt modern och hennes klan,
och matriarkatet har äfven varit sa lifskrafligt hos deras blodsförvanter och fiender,
Kinas liksom Europas gissel, hiung-nu (hunnerna), att ännu afkomlingarne af deras
mäktige furste Mao-tun (enligt Hirths tilltalande teori en af Attilas förfäder) och en
dotter till kejsar Kao-tsu (202-194 f. Kr.) »efter hunnisk sed» antogo den senares
familjenamn Liu. Enligt Shi-sing-pu består denna irreguliära sidogren af det stora
kejsarhuset ännu i Ho-nan. Häraf framgår således det i sig själft icke vidare märk-
värdiga sakförhållandet, att de äldstq kineserna i detta afseende icke haft något
företräde framför sina stamförvanter eller sina öfriga grannfolk.
Innan vi gå vidare, måste vi taga ett steg tillbaka - om nämligen den tyvärr
alltför tidigt bortgångne Karl Schurtz har rätt i sin åsikt, att det matriarkaliska syste-
met först framträdde som en reaktion mot en ännu äldre institution, hvilken det ar
hans största förtjenst att hafva upptäckt: nämligen mot mannaförbunden, d. v. s. sam-
manslutningar af alla manliga individer af samma stam till en efter åldersklasser
reglerad och indelad organisation. Jag ar icke tillräckligt etnolog för att tillåta mig
ett omdöme om denna speciella sida af saken, och jag nöjer mig därför med att helt
enkelt framlägga det material, som synes mig tala for sådana uråldriga krigare-, kam-
rat- och ynglingaförbunds tillvaro äfven i Kina. - Den, som genomvandrat Pe-king,
erinrar sig säkerligen med på en gång vemod och glädje gården till det gamla universi-
tetet, Kuohtse-miao eller »templet för rikets söner», såsom en af de stämnings-
fullaste platserna i denna på dylika dock icke fattiga stad: i midten af en rymlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
