Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Urtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
URTIDEN. 499
Ett par fornkinesiska mynt. Originalen i författarens ego.
bruket, - liksom samtidigheten af nomadväsen och åkerbruk ännu i Shu-king bety-
gas for Lai-barbarernas i Shan-tung vidkommande. I själfva verket kännetecknas det
förra som mannens arbetsfält genom bestämmelsen, att endast han fick frambära de »sex
tama offerdjuren» (häst, nötkreatur, får, svin, hund och höns), hvilka på samma gång
beteckna kinesernas äldsta husdjur och deras dåtida köttföda. Att också hunden stod
på deras matsedel - hvilket de numera helst vilja förneka- uttalas i Li-ki med tydliga
ord; man använder den för resten ännu i dag till föda. Det ar för öfrigt troligt, att kvinnan
här gjort ett öfvergrepp på mannens område och åtagit sig svinskötseln; åtminstone måste
bruden vid sitt första inträde i hemmet framsätta svinkött för sin make, och den ena, nu
brukliga formen af tecknet for kia (»hus») framställer ett svin, stående under ett tak.
Det kan förefalla egendomligt och nästan som ett bevis mot antagandet af en forn-
kinesisk herdetid, att det icke utvecklat sig någon mjölkhushållning, hvilken vi ju
dock äro vana att betrakta som nomadlifvets egentliga kännetecken. Men liksom å ena
sidan mjölkproduktionen enligt Schurtz »ingalunda ar en själfklar bihandtering till
boskapsskötseln» och äfven hos äkta herdefolk kan vara ganska bristfälligt utbildad,
sa bör man å andra sidan, synes det mig, dock icke helt och hållet frånkänna de
gamla kineserna denna handtering. Ty Li-ki nämner bland dryckesoffren från den
ifrågavarande näst äldsta perioden en (berusande?) dryck, loh, som enligt beskrifningen
bereddes af jäst mjölk, alltså ett slags kumys (fast af komjörlk), och senare källor
nämna ett slags »ko-kumys» (niu-su-loh) som drjrck i ett sydkinesiskt landskap.
Till denna korta teckning af de äldsta förvärfskällorna ansluter sig lämpligen
en skildring af handtverken i urtiden. Tyvärr äro vi, som sagdt, mycket illa
underrättade därom, ty endast några få yrken kunna särskiljas, och om deras
eventuella utöfning gruppvis veta vi nästan intet; ja, till och med arbetsfördelningen
mellan konen, som annars brukar vara ganska klar, kan endast i ett fall säkert
fastställas, nämligen i fråga om spinnandet och väfvandet, som i Kina liksom annor-
städes ar ett urgammalt arbetsfält för kvinnan, helgadt af religionen, hvilken bjuder
själfva kejsarinnan att väfva offerkläderna af silke, som hon själf tillredt och spunnit.
Denna verksamhet stod ju i naturligt samband med växtkulturen. Osäkrare ar
däremot förhållandet med flätningen, ehuru denna ar sa nära förbunden med
Väfningen, att båda i Kina kunna betecknas med samma ord. Emellertid måste
man nog äfven räkna flätningen till kvinnans område, och det särskildt därför att
af de båda kärl, i hvilka hon frambar sina gåfvor, och hvilka sa helt voro hennes,
att mannen icke ens var berättigad att rengöra dem, det äldsta (den direkta före-
bilden till det yngre af trä) enligt traditionens bestämda uppgift var flätadt af bambu
- hvilket kanske äfven dess namn pien (jfr. pien, »fläta») antyder. Men om hon
flätat kärlen, sa torde hon också vara den förste krukomakaren, ty såsom man
numera med rätta antager och såsom det längre ned skall närmare påvisas för Kinas
del, ar det flätade kärlet att betrakta som en förebild för det af lera, hvars uppfin-
ning för öfrigt bör hafva legat närmast till hands för kvinnan i hennes egenskap af
kokerska. Den kinesiska traditionen för väl uttryckligen krukmakeriet tillbaka
till två olika sagohjältar, men det dubbla vittnesmålet lemnar en förklaring öppen:
det lir tydligen fråga om rent lokala sagor, och dessa behöfva icke säga mer an att inom
deras begränsade område detta handtverk städse bedrifvits af man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
