Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Urtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
A. CONRADY, KINA.
fullständigas af en urgammal saga i Shi-king, hvilken betecknar de (kanske redan i Li-ki
antydda) bakugnsformade lerhyddorna som förelöpare till de senare husen. Detta mellan-
stadium tillskrifves visserligen endast Chow-stammens halfvilda förfäder i Shen-si, men det
kan obetingadt utsträckas till hela Nordkina. Ty lerhyddan lefver här icke endast kvar i
formen på grafvarne, utan den förekommer fortfarande både som vakthydda på
fälten och som vanligt boningshus, ja, de splitter nya värdshusen utmed nordbanan
äro ännu delvis lerbeklädda riskojor af detta slag-Betecknande nog för den moderna
blandkulturen i Kina. Jag vill visserligen icke bestämdt påstå, att denna typ direkt
utvecklat sig ur den i »lössen» urhålkade jordkulan, ehuru Richthofen påträffat trogna
kopior af den senare som fristående byggnader i Shan-si och ordet hueh ar namn på
det ena såväl som det andra (och därtill äfven »graf»). Men i hvarje fall har det kine-
siska huset karakteristiska egenskaper gemensamma med dem båda. Ty endast från
jordkulan - som för öfrigt äfven ar urbilden för hvalfbyggnaden - har det kunnat
upptaga det ännu bibehållna egendomliga draget att kunna öppnas endast åt en
sida (nämligen åt söder, liksom de forna europeiska grottboningarne) medelst
en vid dörr (med fönster till höger och vänster). Och med den nyssnämnda
bakugnsformade ler-
formen, som äfven an-
norstädes föregår den
fyrkantiga, genom alla
tider fortplantats i
vissa typer af det fullt
utbildade huset. I mot-
sats till hvad som ar
fallet med de nämnda
fågelbona, som visser-
ligen ännu lära hafva
förekommit i det äldsta
historiska Kina (och
under motsvarande
period t. ex. i Bortre In-
dien) men som väl icke
längre hafva några af-
komlingar i landet (om
ej i de af pålar upp-
burna husen hos syd-
västra Kinas autokto-
ner eller i hässj orna och
vakthyddorna i norra
delen), finna vi här en oafbruten utveckling. Därmed vederlägges äfven den åsikten, att
det skulle finnas ett tomrum mellan de bada epokerna, som endast kunde utfyllas genom
en invasion af ett främmande kulturfolk, hvilket utom allt annat äfven skulle lärt de
råa infödingarne att bygga hus. Lika ohållbart ar det, när man af samma skäl
tror sig finna nykomlingarnes stamort i Shen-si. Ty »löss»-grottorna finnas utbredda
öfver hela Shan-si och den bergiga delen af Ho-nan och grottboningar af annat slag
öfver hela Kina. Äfven teorien om det kinesiska husets härstamning från nomadtältet,
som stöder sig på takets stora roll och på dess form (de uppåtsvängda hörnen), ar det
efter detta sa mycket svårare att försvara, som det äfven finnes andra betänkligheter
mot densamma, öfver hufvud förekommer icke tältet i den äldre kinesiska traditionen
utan endast vagnen. Denna, hvilken också genom likvagnen, som notoriskt efterbildar ett
hus, karakteriseras som en gammal bostadstyp, torde redan tidigt hafva ersatt det-
samma, ja hela dess form med det hvälfda taket, som skjuter fram öfver ingången,
kommer den att framstå som en direkt kopia af »löss»-grottan.
Det återstår att namna några ord om klädedräkten och smyckena under urtiden.
Om den förra ar visserligen föga mer att säga (bortsedt från den gamla sydkinesiska
tatueringen) an att den för mannen bestod af mössan (som integrerande beståndsdel), skor
och strumpor och vidare ett förskinn af läder och en skjorta med armar, hvilken utan
hyddan - eller kanske
med själfva grottan?-
har det framför allt
gemensamt det urål-
driga och heliga implu-
viet (lia, »öppning för
regnet»), som redan
bestämdt antydes i
tecknet för hueh och
senare genom förmed-
ling af takhufven gif-
vit upphof till det ka-
rakteristiska dubbelta-
ket på sa många äldre
och nyare byggnader.
Ja, liksom de fattiges
bostäder ännu i dag
bestå af en trästomme,
hvars mellanrum utfyl-
las med stampad lera,
sa har också den runda
S. k. ting (offerkärl af brons).
Ur Sumitomo Kichizaémons samling i Osaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
