Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Forntiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530 A. CONRADY, KINA.
skapade Gud efter sin afbild». Äfven himmelen ar endast ett Kina i fjärde dimen-
sionen, och dess gudar äro indelade på precis samma sätt och efter samma rangrulla,
som gäller inom det jordiska samhället, där de ju äfven dyrkas af dem som hafva
den motsvarande rangen. Det hela blir alltså en pyramid, hvars bas utgöres af
folkets dyrkan af förfäderna och hvars spets betecknas af konungens himmels-
dyrkan, som ju i grunden äfven den blott ar en dyrkan af förfäderna, ty konungen
kallas icke för intet »himmelens son». Hela systemet ar en organisk utveckling af
uråldriga åskådningar, hvilken har hållit jämna steg med den statsutveckling, som
återspeglas däri. Men det har dock såtillvida förädlats, som i stället för den gamla
fruktan för andarne trädt öfvertygelsen om, att Gud och de ljusa andarne endast
vilja det goda - en öfvertygelse, som lyfter t. ex. många böner i Shu-king nästan
upp till den akta religiösa trons höjd. Ur denna uppfattning framgick äfven tron på
den medfödda godheten hos den af Gud skapade människan.
Men med denna gudstro var ingalunda förbundet något hopp om ett saligt lif på
andra sidan grafven. Man tänkte sig visserligen stundom konungarnes och furstarnes
förfäder i himmelen »på Guds högra och vänstra hand». Men alla deras intressen
voro dock riktade på denna världen och på deras efterkommandes välgång. De voro
endast förklarade och upphöjda människor af denna världen. Detsamma ar förhål-
landet äfven med den högste guden. Ty när han vill det goda, d. v. s. vill, att
människan till högsta möjliga grad skall utbilda sin medfödda godhet, sa har detta
endast ett ändamål, nämligen att hon skall blifva lycklig i denna världen och bi-
draga till statens välgång. *
Det var denna, som omtanken hufvudsakligen gällde. Man utgick från den grund-
satsen, att människonaturens medfödda godhet endast kunde förmörkas af ogynnsamma
lefnadsförhållanden och (i andra rummet) af okunnighet. Grundvalen for all politisk
visdom var därför följande sats: »Gif folket först föda, sedan undervisning!» Det
var furstens plikt att göra detta, och hans förnämsta medel att lära folket var
hans eget goda exempel. När därför folket syndade, var det furstarne, som ensamma
buro skulden och ansvaret, och huru djupt en adel härskare kunde kanna sitt kalls
allvar, visar Tångs sköna i Shu-king bevarade ord:
»Mig ensam ar det gifvet att skänka ro åt edra stater och familjer. Men jag
darrar och bäfvar därför, som om jag skulle störta ned i en afgrund . . . Det goda,
som finnes hos eder, vill jag icke undanskymma, och det felaktiga hos mig vill jag
icke fördrista mig att öfverse med. Jag vill rannsaka det i öfverensstämmelse med
Guds vilja. Om hos eder finnes någon skuld, sa komme den öfver mig! Om någon
skuld finnes hos mig, sa vill jag icke välta den öfver på eder. O, låtom oss vara
uppriktiga i alla dessa saker, sa skola vi lefva lyckliga.» - I hvarje fall röjer denna
fornkinesiska statsbyggnad ett genomgående idealistiskt grunddrag.
Det ar omöjligt att om, också blott i korta drag skildra den med äkta kinesisk
noggrannhet in i minsta detalj utförda väldiga byggnad, som man timrat upp på denna
grundval. Huru man efter omsorgsfull uppmätning och kanalisering af landet inde-
lade åkerjorden - ty bondeståndet var och ar Kinas grundval - i dessa nio kva-
drater per brunn, denna tsing med sina åtta ärftliga förpaktare, som skulle hjälpa till
att skota det mellersta, nionde stycket för den kungliga domänens räkning; huru
en del af afkastningen användes till statshushållningen, medan en annan del upp-
lades som reserv för kommande nödår; huru man på det mest ändamålsenliga och
noggranna sätt reglerade utnyttjandet af skog och vatten - bi. a. anlade iskällare;
huru män ordnade jakten, betet, fisket och silkesodlingen, öfverdrog landet med ett
nät af vägar och kommunikationsleder med tehus för resenären att förfriska sig i;
huru man genom anläggande af marknadsplatser med detaljerade reglementen gyn-
nade varuutbytet; huru den nämnda jordindelningen sedan blef grundvalen för för-
valtningen och krigsväsendet, som hvilade på allmän värnplikt från 15:de till 65:te
lefnadsåret; huru man understödde skolor och universitet och gaf hvarje stånd och
yrke sitt bestämda verksamhetsområde - att skildra allt detta skulle taga mycket
större utrymme i anspråk an som här står mig till buds. Systemet kräfde en väldig
administrativ apparat, som i sin ordning var in i minsta detalj reglerad, sa att det
fanns en plats i rangrullan for hvar och en, från byfogden upp till de sex departe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
