Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDELTIDEN.
545
uppväges af den oerhörda nytta, som centralisationen inom kort medförde för Kina i
politiskt, socialt och kulturellt hänseende. Shi-hoang-ti påskyndade denna utveckling
äfven därigenom, att han fullbordade byggandet af Kinesiska muren, som redan under
de föregående århundradena blifvit påbörjad och bitvis fulländad. Ty liksom de öfriga
stora murarne, som världshistorien känner, t. ex. den forna limes romanus, hade ’denna
mur till ändamål att skydda riket för de barbariska gränsfolkens inträngande, och
den uppfyllde detta syfte sa väl, att dessa och särskildt det mäktigaste folket bland dem,
hiung-nu,
småningom
strömmade bort mot
väster, mot Europa, där
den där andra muren
icke mer var något hin-
der för dem. En af de
väldigaste omhvälfning-
arne i den europeiska
historien har således
sina rötter i Kina. Vid
den kinesiska muren och
genom en återverkan af
den hafva våra folkvand-
ringar tagit sin början.
Men i Kina blef. nu den
hittillsvarande kraft-
splittringen onödig, och
en koncentration möj-
liggjordes. Organisatio-
nens inre utbyggande,
centralisalionens befäs-
tande blef nu en natur-
lig sak och den kinesiska
rasens expansionsbehof
kunde ledas in i fasta
banor. Redan Shi-
hoang-ti var i stånd att
för en tid underlägga
sig de omfattande, rika
områdena söderut ända
till Tong-king och att
låta en half million ki-
neser slå sig ned här
som kolonister. Hans
rike fick härigenom un-
gefär samma omfattning
som det nuvarande Ki-
na. Det första steget
mot världsriket var tå-
Malning
gel. Del andra slegel,
hvarigenom Kina skulle
öfverskrida sina nalur-
liga gränser, ålerslod
ännu och var icke för-
unnadlShi-hoang-li och
hans släkt alt taga. Re-
dan med hans omyndige
sonson utdog allen -
hvars minne måhända
lefver kvar i själfva
namnet Kina - och där-
med ändade också den
andra invasionen af
nordvästbarbarer (206
f. K.). Fyra ar senare
reste sig ur det borger-
liga krigets blod och
flammor den berömda
Han-dynasliens natio-
nella kejsardöme.
Denna dynasti, hvars
grundläggare, beteck-
nande nog, var en enkel
bonde, afvek endast i en
enda, men dock afgö-
rande punkt från Shi-
hoang-tis politik, näm-
ligen däri, alt den, trogen
sin nord-kinesiska här-
stamning, i allt åter an-
slöt sig till Chow-tidens
inrättningar och slut-
ligen ar 57 f. Kr. upp-
höjde confucianismen
å s. till statsreligion. För
Lärjungar af Budda. .««*^e F« »*- . -
den, tillskriven Li Lung-min (f 1106). Originalet Girigt VOrO QCSS furstar
i Kejserliga Konstakademien i Tokio. så gO(jt som j aUting ghi-
hoang-tis efterföljare.
Först och främst i den inre politiken, där de hänsynslösl fullföljde och genomförde
cenlralisalionen och Öemokraliseringen. Det var de, som uppställde och tillämpade
grundsatsen, att icke adlig börd ulan blott »personlig duglighet skulle vara befordrings-
grund vid statsämbelena, ja, de föredrogo öppet de lägre stånden och lade grunden
till det system af ämbetsexamina, som ännu användes. Arislokratien hade alltså
ersatts af byråkratien, och Kina hade definitivt konstituerat sig som ell absolulisliskt
kejsardöme på demokratisk grund, såsom det ar ännu i dag.
Därefter kunde den nya dynaslien tänka på alt äfven i den yttre politiken tillträda
arfvet efter den gamla. Besillningarne i söder tryggades oförtöfvadt, och sedan öfver-
skred Kina i spåren efter de retirerande hiung-nu för första gången sina naturliga
Världshistoria HI. 69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
