Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 2. Sagotiden.
- 1. Källorna (Kojiki och Nihongi).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Misasagi (kejsargraf) i provinsen Kawachi, tillskrifven kejsar Ojin (regerade troligen 201-310). Ur Koji Ruien (arkeo-
logisk trädgård), afdelning Teio-bu (kejsarhuset), V, Tokio 1896.
2. Sagotiden.
1. Källorna (Kojiki och Nihongi).
Med detta namn betecknar man den period af den japanska urtiden, om hvilken
vi ingalunda sakna gamla och innehållsrika berättelser men väl samtidiga källor.
Ty en hel rad af århundraden förflöt, innan man upptecknade och var i stånd att
uppteckna händelserna, eftersom skrifkonsten infördes i Japan först i femte århun-
dradet e. Kr. All kunskap om den föregående tiden hvilar således på mer eller mindre
godtyckligt påverkad, muntlig tradition, som utfylles genom senare tillägg, mestadels
efter kinesiska förebilder.
Två bevarade krönikor från 700-talet, Kojiki (d. ä. »Forntidens krönika») och
Nihongi (d. ä. »Japans krönika»), utgöra den egentliga grundvalen för var kännedom
om det japanska folkets äldsta historia fram till 600-talet e. Kr. Vid noggrann
kritisk granskning visar det sig emellertid, att deras trovärdighet, särskildt hvad
sagotiden beträffar, tyvärr alltför ofta ar ganska begränsad, åtminstone hvad beträffar
de traderade händelserna och personerna samt i fråga om tidsuppgifter. Hela det
första årtusendet, som börjar med rikets grundläggning genom Jimmu, den förste
jordiske kejsaren, hvilken dyrkas som solgudinnans ättling och stamfader för det
ännu i dag i Japan regerande furstehuset, måste sålunda förvisas till sagans dunkla
område. Hvad beträffar samhälls- och lefnadsförhållanden, tänkesätt och utveckling
hos det japanska folket under denna aflägsna forntid, sa lemna dessa båda gamla
skrifter däremot många användbara och intressanta utgångspunkter för en ganska
trovärdig, om också rätt ofullständig bild däraf. Till denna bild kan man äfven få
talrika" bidrag ur de visserligen ej heller oangripliga annaler, som härröra från de
samtida dynastierna i Kina och på Korea, liksom äfven ur de många värdefulla fynd,
som påträffats vid utgräfningarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0595.html
