Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Förbindelser med andra folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delserna med Kokuryö få
en särskild relief ge-
nom en fornlemning, som
utgör det tidigaste påtag-
liga och oangripliga bevi-
set för Japans krigiska fö-
retag mot den koreanska
halfön. Det utgöres af en
med inskrift försedd min-
nessten, som man för några
ar sedan fann vid Yaluflo-
dens öfre lopp, i närheten
af Kokuryös gamla huf-
vudstad, och som upp-
restes 414 e. Kr. till ara för
en konung, som regerade
därstädes från 392 till 413.
Bland de talrika krigiska
bragder, som denna min-
nessten tillskrifver honom,
tinnes det äfven några stäl-
len som syfta på de »japan-
ska röfvarne», hvilka han
404 tillfogade ett stort ne-
derlag. Men äfven denna
urkund, som minst af allt
ar välvilligt stämd mot öri-
ket, bekräftar dock dess
åtminstone tillfälliga kri-
Koreansk minnessten från ar
414. Ur É. Chavannes, Les monuments
de Vänden royaume coréen de Kao-Keou-
Li, T’oung Pao IX (1908).
giska framgångar och dess
dåvarande obestridliga in-
flytande på Koreas olika
riken.
Förbindelsen med Kina
tyckes, enligt den ganska
osammanhängande och
mestadels osäkra framställ-
ning, som källorna gifva
oss, visserligen hafva varit
vänskaplig men ännu out-
vecklad och rätt oregelbun-
den. Man har ännu icke
en enda gång - icke ens
från kinesisk sida - be-
gagnat sig af den förhål-
landevis korta sjövägen
från Kyushu till den midt
emot liggande, på hamnar
rika fastlandskusten. På
långa omvägar kommer
man från Japan först
öfver Korea och sedan
antingen landvägen eller
medelst kustfart längs den
rikt inskurna hafsstran-
den ändtligen fram till det
fjärran målet. Under ar 57
e. Kr. omtala annalerna
från den senare Han-dyna-
stiens tid (24-221 e. K.) den första verkliga beskickningen från Japan men icke från
själfva Yaniato utan från södra delen. Enligt bruket vid kinesiska hofvet erhöll denna
bi. a. ett vid ett sidenband hängande ämbetssigill. En viss bekräftelse får denna i japan-
ska källor icke bevarade berättelse genom ett 1784 i sydvästra delen af Kyushu
uppgräfdt sigill af guld med inskriften »Han», d. v, s. Han-dynastien, »till konungen
öfver landet Ido». Ido ar det gamla namnet på det område på Kyushu (provinsen
Chikuzen), där man fann sigillet, som emellertid icke ar försedt med någon tids-
bestämning. Man tror nu - väl icke alldeles med orätt - att man i detta fynd åter-
funnit det af sändebuden mottagna sigillet af ar 57 och att man däri skulle ega det
äldsta synliga vittnesbördet om den första förbindelsen mellan Japan och Kina. Men om
det också först härstammade från något af de närmast följande århundradena, sa för-
ringas knappast däri-
genom denna gyllene
urkunds historiska
värde som bevismate-
rial för den tidiga sam-
färdseln mellan de
bägge landen. Ännu
en beskickning från
Japan omtalas från ar
107 men likaledes en-
dast i de kinesiska
annalerna. Värdefulla
kinesiska metall- och
textilarbeten tyckas
först genom den något
Han-dynastiens sigill (af guld) jämte ett
aftryck. I markis Kurodas ego i Japan. Naturlig
storlek. Efter Y. Yamada, Fukuteki-hen (Mongolernas
infall) 11:1, s. 21. Tokio 1891.
lifligare samfärdseln
under tredje och fjärde
århundradena hafva
kommit till Japan i nå-
gon större mängd (i
egenskap af högt skat-
tade presenter). Men af
den kinesiska kultu-
rens redan mycket be-
tydande framsteg gör
man till en början en-
dast bekantskap med
sömmerskornas och
väfverskornas konst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
