Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ashikaga-shogunatet; oafhängiga länsherrar (daimyo) (1333—1573). - 3. Helstatens återställandet under Nobunaga och Hideyoshi (1573—1600).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
unga jesuitorden i Indien, var det, som ined den for honom egendomliga ifvern grep sig
an med denna uppgift. Han stödde sig därvid på de underrättelser, som lemnades honom
af en landsflyktig samurai, hvilken kommit till Goa och där blifvit döpt 1548 som den
förste kristne japanen (hvarvid han efter därvarande jesuitkollegium erhållit namnet Paulo
de Santa Fe). I hans sällskap landade Xavier redan 1549 efter många hinder och faror i
Paulos hemort Kagoshima, där daimyon af Satsuma, en af de mäktigaste furstarne på
Kyushu, residerade. Denne mottog honom mycket välvilligt i förhoppning att där-
igenom kunna locka till sina hamnar de portugisiska skeppen, som förut ankrat
i Bungo, ett annat af furstendömena på Kyushu. Men då detta icke lyckades, för-
bjöd han sina undersåtar att öfvergå till kristendomen. Under liknande erfarenheter
fortsatte Xavier oförtrutet sitt omvändelseverk, dock med ringa framgång, i andra pro-
vinser på Kyushu. Alldeles fruktlöst visade sig äfven hans besök i den genom inbördes-
krigen härjade och affolkade, fordom sa lysande hufvudstaden Kioto. Först Xaviers efter-
följare, som hade hunnit blifva mera förtrogna med det svåra språket och landets och
folkets egendomligheter, lyckades vinna större framgång, och snart hade de omkring
sig en talrik skara anhängare. Jesuiternas entusiastiska och uppoffrande verksamhet
och deras vanligen till kyrkorna anslutna sjukhus, som stodo oppna äfven för de fatti-
gaste, väckte lifligt bifall, och det icke blott bland de myllrande lägre stånden. Äfven
inom de ansedda samuraikretsarne, ja, bland själfva daimyo fann man det redan med
hänsyn till de stora fördelar, som den portugisiska handeln erbjöd, lämpligt att gynna
de bland främlingarne sa högt ärade och inflytelserika jesuiterna. Utom den högtidliga och
praktfulla kulten bidrog det nog äfven till deras anseende, att deras kunskaper på medi-
cinens och astrologiens område voro den kinesisk-japanska vetenskapen öfverlägsna.
Redan 1563 döptes den förste daimyon, fursten af Omura, en af de mindre länsherrarne
på Kyushu, och antalet af de före 1570 omvända japanerna uppskattas till 20,000.
Tack vare jesuiternas sändebref och de portugisiska sjöfararnes berättelser hade
nu äfven Västerlandets kännedom om Japan i hög grad utvidgats. Ett öfvertygande
bevis härför lemnar den här för första gången offentliggjorda kartan, hemtad ur en
konstnärligt utsmyckad, rikt färglagd atlas af den portugisiske kosmografen Fernäo Vaz
Dourado, hvilken fullbordade den 1568 i Goa och tillegnade den åt den dåvarande
vice-konungen af Indien. Detta dyrbara kartografiska minnesmärke, den äldsta hand-
ritade västerländska specialkartan öfver Japan, innehåller blott en del af riket, och sär-
skildt saknas hela den större nordöstra hälften af hufvudön Hondo, dit missionärerna
ännu icke framträngt. Att det finnes många afvikelser från den oss välbekanta kartbilden
eller från de faktiska namnen, bör icke verka öfverraskande. Sa framskjuter
t. ex. i kartans sydöstra del Yamatohalfön alldeles för långt söderut i hafvet. På
dess spets finner man redan »Capo dos Sestos» angifvet, ett namn som ännu länge för
portugiserna och deras efterföljare betecknade Japans sydspets. Området kring hufvud-
staden bär beteckningen »O Meaco» efter det japanska ordet miyako, hvilket i likhet
med Kioto betyder hufvudstad. Ganska riktigt ar Koreas sydspets införd under namnet
»Costa de Conrai». Om man betänker, att endast tre årtionden förflutit, sedan de
första portugiserna beträdde de för dem ännu okända japanska kusterna, sa fram-
träder denna med talrika specialuppgifter utrustade karta i hvarje fall som ett ganska
aktningsvärdt kartografiskt arbete. Med sina karakteristiska konturer blef den i själfva
verket den normgivande typen för alla kartor öfver Japan ända fram till förra hälften
af 1600-talet.
3. Helstatens återställandet under Nobunaga och Hideyoshi (1573—1600).
Efter den sista Ashikaga-shogunens fall var Nobunaga, om han också icke erhöll
shogun-titeln, den erkände företrädaren för den kejserliga centralmakten. I den
af de ständiga krigen svårt hemsökta och förödda hufvudstaden Kioto byggde han
ett nytt palats för kejsaren och tillförsäkrade åter honom och hans tämligen utblottade
hofstat en tillräcklig inkomst. Men med återställandet af den allmänna ordningen
i hufvudstaten var det svåra arbetet nätt och jämnt börjadt att återskänka central-
regeringen dess forna makt öfver hela riket och att förhindra dess hotande sönder-
splittring i flere smärre stater. Äfven Nobunagas regering (1573-1582) var sålunda icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
