Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forts. Polisstaten under Tokugawa-Shogunatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
636 O. NACHOD, JAPAN.
shoguner afsöndra sig vida mer genom hofceremoniel o. d. an den personligen be-
tydligt tillgängligare och mera vidsynte leyasu. Det följde nu årtionden af den grym-
maste förföljelse mot de särskildt på Kyushu mycket talrika japanska kristne, af
hvilka många med hänförelse ledo martyrdöden för den katolska kyrkan under
marter, som i utstuderad gräslighet icke lemnade något öfrigt att önska. Deras öde
delades af flere europeiska präster, som antingen stannat kvar f landet i hemlighet
eller i strid mot edikten skyndat dit under allahanda förklädnader från Filippinerna
och Kina för att fortsätta omvändelseverket.
Den nya stridsställningen gentemot den kristna tron framkallar snart äfven ett
misstroget hat gentemot alla de förr sa välkomna främlingarne. Redan 1616 hade
europeernas handel i strid mot de af leyasu utfärdade fribrefven inskränkts till
hämnarne Nagasaki och Hirado. En spansk beskickning, som skulle notificera
Filip IV:s tronbestigning, blef kort och godt afvisad med skänker och allt (1624),
och handelsförbindelserna med spanjorerna (men däremot ännu icke med portugi-
serna) afbrötos från denna tid fullständigt. Hänsynslöst beröfvade man de japanska
undersåtarne själfva hvarje del i den vinstgifvande utländska handeln genom ett
förbud mot att bygga stora skepp, lämpade för oceantrafik. Portugiserna fingo ar
1635 icke längre tillträde till mer an en särskildt för detta ändamål anordnad
isolerad plats i Nagasakis hamn (den konstgjorda holmen Deshima). Alla japaner blefvo
vid dödsstraff förbjudna att vidare lemna sitt fädernesland, och de, som befunno
sig i utlandet och alltså kunde misstänkas föroatt hafva kommit i beröring med den
farliga kristendomen, förbjödos att återvända. Ar 1637 utbröt i Shimabara, ett mindre
område på ön Kyushu (beläget öster om Nagasaki), det efter det ifrågavarande distriktet
uppkallade upproret, som snart antog betänkliga proportioner. Det var delvis fram-
kalladt af den ytterst häftiga förföljelsen mot den främmande tron, som en gång
särskildt blomstrat just i denna trakt och ännu icke kunnat fullständigt utrotas trots
alla grymheter, men det var äfven och i främsta rummet riktadt mot en ny furste,
som icke blott utmärkte sig genom sin kristendomsfientlighet utan äfven genom ett
rofgirigt utsugande af befolkningen. Endast med den största ansträngning och efter
uppbådande af en ganska betydande härsmakt lyckades shogunatsregeringen om-
sider kväfva den hotfullt växande rörelsen, som redan kraft tusentals människooffer
å ömse sidor (1638). Upproret hade utbrutit utan de europeiska prästernas med-
verkan och var redan kufvadt, innan den katolska kyrkans skyddsmakter - hvilka
för öfrigt vid denna tid knappast kunde tänka på ett väpnadt ingripande med alla
de oberäkneliga följder, som ett sådant lätt nog kunde få - hade fått några när-
mare underrättelser därom. Men för den japanska regeringen blef detta nya upp-
flammande af det borgerliga krigets laga, som man hade betraktat som slutgiltigt
utsläckt efter shogunatets befästande, en anledning till ännu skarpare och hårdare
förföljelser och en ännu mera genomförd isoleringspolitik. På offentliga platser och
vid vägskäl uppsattes nu de bekanta stora trätaflorna med förbud mot kristendomen
(fullständigt försvunna först för några tiotal ar sedan). På dessa taflor utlofvades
belöningar af olika storlek åt dem, som angåfve denna läras bekännare och särskildt
dess präster, för hvilka senare priset sa småningom höjdes från 200 (ar 1638) till
den betydande summan af 500 silfvermynt (ar 1674). Vidare fingo de lokala myn-
digheterna i uppdrag att tillse, att hvarje familj med regelbundna mellanrum an-
mälde sig såsom anhängare af någon buddistisk sekt, och att föra register häröfver.
I det en gång nästan fullständigt kristnade Nagasaki och i de kringliggande områ-
dena begagnade man sig dessutom af ett annat medel, som tycktes egnadt att äfven
utesluta hvarje hemlig rest af kristendom, nämligen de s. k. trampbrädena (yefami).
Härmed menades trätaflor med inlagda gjutna bilder af Kristus eller af katolska
helgon. Myndigheterna, som hade dessa bräden i sitt förvar, sammankallade en
gång om året samtliga invånare for att låta dem trampa på dem och dymedelst be-
visa, alt de icke voro anhängare af den förbjudna religionen. Den våldsamma un-
dertryckningspolitiken utsträcktes för öfrigt snart äfven till europeerna (till och med
till de icke katolska holländarne). Portugiserna blefvo 1639 definitivt förvisade ur
Japan. När följande ar en lysande portugisisk beskickning från Macao, som väsent-
ligen var hänvisadt till den inbringande japanska handeln, i alla fall uppenbarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
