Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Antikens och medeltidens världsbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
J. VON PFLUGK-HARTTUNG, UPPTÄCKTS- OCH KOLONIALHISTORIA.
berg och moras. Ännu längre norrut, förmodligen ända till Island, kommo irisk-
skotska munkar. De öfverträffades dock af nordmännen, ett barskt kämpafolk, som
bebodde Skandinaviens och Danmarks kustland. Trotsande hvarje fara, styrde de
på sina drakskepp ända ut i Oceanen. Den uppskrämda befolkningen utmed hela
Västeuropas, ja Mauretaniens, Italiens och Greklands kuster sågo med bestörtning
deras höga gestalter med det ljusa fladdrande håret och de blixtrande blå ögonen.
Under loppet af 800- och 900-talen slogo de sig ned utmed Loires, Rhönes och
Sommes mynningar och på Walcheren Angelsaksarne utkämpade med dem en för-
tviflad kamp, som icke upphörde därmed, att norra hälften af landet afträddes till
danska härkonungar. I Dublin grundade Ivars släkt ett rike, i Waterford, Cork
och Limerick uppstodo norska statsbildningar, på Orkney-öarne härskade en norsk jarl,
på Hebriderna måste kelterna vika för germanerna, Färöarne kommo under norsk
Vikingaskepp på färd.
Efter L. Arenhold, Die . histo-
rische Entwicklung der Schiffstypen.
öfverhöghet, ön Man tvangs att betala skatt, - själfva drifisen kring Islands och
Grönlands kuster förmådde icke afskräcka vikingarne. Island befolkades efter 874
af nordmän och blef snart en lycklig fristat med en uppblomstrande kultur. Erik
den Röde tog omkr. år 982 i besittning den af Golfströmmen uppvärmda västkusten af
Grönland, hvarest ett germanskt rike synes hafva egt bestånd långt in i medeltiden.
Eriks son Leif nådde Nya världen, som det vill synas, nära våra dagars Nova
Scotia. Hans efterföljare slogo sig omkr. år 1000 ned på kusten af Kanada, men
kort därpå försvunno de utan att lemna något spår efter sig. Ja, äfventyrslusten
och forskningshågen ledde 1266 till en verklig polarfärd ända till trakten af Melville-
Bay. Annars gick de djärfva sjöfarandenas väg västerut ända till Baffinsland och in
i Lancaster-kanalen, alltså ända till 76:te breddgraden. Grönlands ogästvänliga öst-
kust kände de på andra sidan om polcirkeln.
Andra företag utgingo från England, hvarest angelsaksarnes duktiga stormans-
ätter sökte aflopp för sin dådkraft. Konung Alfred den Store, en betydande härskare
med intresse för geografi och ekonomiskt välstånd, tog initiativ till långresor. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
