Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.2. Cortez och Pizarro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som tillika var öfverstepräst och son till den högsta gudomen, solen. Närmast konungen kommo prästerna och till sist folket. Det fanns hvarken rikedom eller fattigdom, ty endast prydnader gällde som privategendom. Däremot var jorden statsegendom och fördelades, liksom skörden, efter regelbundna tidsperioder. Folket indelades i »tionde lag», d. v. s. tio och tio familjer bildade tillsamman en enhet; af
dessa familjer besörjdes växelvis arbetet med jordens brukning. Hvarje yrke gick
i arf från far till son. Åkerbruk och konstslöjd stodo på en hög ståndunkt.
Man odlade majs, potatis, bananer och agaver. Jorden gödslades med guano,
och genom långsträckta ledningar bevattnades fälten. Man byggde stora tempel, egendomliga jättestora portar, fursteborgar och utmärkta vägar, framställde
gobelinartade tyger och förfärdigade kärl
och andra husgerådssaker af mångfaldigaste slag. Öfverallt uppenbarar sig
en utbildad teknik, en fin känsla för stoffet och den dekorativa verkan, en utpräglad konstnärlig smak, kännetecknad
af djärfhet, friskhet och fantasi. Två
gånger om året fördelades ull och bomull
(till kläder), äfvensom säd. Kläderna förfärdigades under kontroll af ämbetsmän.
De dödes lik balsamerades till mumier.
Okända voro järnet, bokstafsskriften och
hästen; det förstnämnda ersattes genom
kopparn, skriften genom ett system af knutar i långa trådar och hästen genom laman.
I många afseenden erinra peruanerna om
egypterna, i andra fall om japanerna. Liksom i Mexiko stodo i Inka-riket två, af ömsesidigt hat uppfyllda raser mot hvarandra,
enär ett yngre folk underkufvat ett äldre.
Två fientligt sinnade bröder delade makten: Huaskar bebodde hufvudstaden Cuzko, Atahuallpa hade sitt residens i Quito.
Detta jättestora rike var det Pizarro
ville störta. Djärft öfverskred han Cordillererna och befann sig snart framför
de peruanska tälten. På hans inbjudan
infann sig den godtrogne Atahuallpa med
ett lysande följe i spanjorernas läger. Men
dessa öfverföllo helt plötsligt de intet
ondt anande, aflossade kanonerna och
läto ryttarne hugga in på dem och nedslå
allt motstånd. Inkakonungen togo de midt
bland hans folk till fånga. Ännu mera än i Mexiko förlamade den oförvägna våldsbragden här folkets motstånd, – nästan värnlöst underkastade det sig. Förgäfves fyllde
Inka-konungen det rum, hvari han satt fången, nio fot högt med guld för att återfå
sin frihet. När Pizarro fått penningarne i sina händer, lät han ställa konungen
inför en föregifven domstol och afrätta honom. Hufvudstaden Cuzko utplundrades,
och en ny grundlades, »Tre konungars stad», som senare kallades Lima. Pizarros
byte uppgick till mer än 4 1/2 millioner dukater. Då man hoppades vinna ännu
större rikedomar söderut, bröt Almagro upp mot det nuvarande Chile. Fruktansvärda vedermödor öfvervunnos, många människolif gingo förlorade, men det hett
åtrådda guldet fann han icke. Sedan han återvändt, kom det till tygellösa våldsdåd
och utpressningar, blodiga upprorsrörelser uppstodo bland infödingarne, vilda partistrider rasade bland spanjorerna, – ett förvirradt röfvardrama utspelades, i hvilket ledarne dukade under: Almagro blef strypt, Pizarro mördad.
Peruansk mumie. Efter Arthur Baesslers Peruanische Mumien, Berlin 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
