Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.6. De nordliga upptäckterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NORDLIGA UPPTÄCKTERNA.
53
därpå, att det ursprungligen italienska namnet angliserats. Giovanni Gabotto från
Genua hade 1490 blifvit borgare i Bristol, då för tiden den näst största staden i
Storbritannien, hvilken levererade de iberiska folken deras förnämsta lifsmedel under
fastetiden, den högt skattade stockfisken. Härifrån gjorde Gabotto 1496 en upp-
täcktsfärd till Nordamerika, hvilken, såsom nyare forskare antaga, förde honom till
halfön Nova Scotia. En af John Cabots söner, Sebastian, fortsatte i faderns fotspår
och arbetade under ett långt uppslitande lif på kringseglingen af kontinenten. Han
var en orolig natur, snarare en impulsgifvare än en upptäckare, en geografisk »lands-
knekt», hvilken, i likhet med Golumbus, försökte sätta England, Spanien och Vene-
dig i rörelse. Den mest insiktsfulle kännaren af denna tid, den i Paris bosatte ame-
rikanaren Harisse, har gifvit honom ett ej alltför smickrande vittnesbörd. Till såväl
Fragment af Sebastian Cabots karta af år 1544.
Nord- som Sydamerika företog han expeditioner, men en passage till Indien fann han
naturligtvis ej. Han dog 1557. Den förtjensten bör i hvarje fall tillerkännas honom,
att han återuppväckt intresset för långfärder i land, som hittills förhållit sig pas-
siva gentemot dylika företag.
Tyngre vägande prestationer utförde florentinen Giovanni da Verrazzano, hvilken
konung Frans I af Frankrike tog i sin tjenst. Det är honom vi hafva att tacka för
den noggranna kartläggningen af Nordamerikas östra kust, och äfven i öfrigt har
han som tränad iakttagare riktat geografien med korrekta observationer. Så kan man
t. ex. från honom härleda den första klara insikten af den ofta så starkt framträ-
dande motsatsen mellan solärt och verkligt klimat. Hans kustfärd egde rum under
1500-talets tredje decennium; 1528 uppgifves han hafva dött i Brasilien. Den mest i
ögonen fallande af hans upptäckter var konstaterandet af Newfoundlands önatur.
Dit begaf sig år 1534 Jean Cartier från St. Malö, måhända från början endast
i afsikt att idka fiske på denna bank, som redan var känd af hans landsmän. I
alla händelser riktades nu hans uppmärksamhet på den väldiga St. Lawrencefloden,
han kringseglade ön Anticosti, som är belägen framför dess mynning, och for upp-
för den så långt, att han kom i närheten af byn Quebec och därpå fick sikte på ett
ett berg, hvilket han kallade »det kungliga». Där, hvarest berget höjer sig, utbreder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
