- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1500-1650 /
112

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.11 Kolonisationens följder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112 J. VON PFLUGK-HARTTUNG, UPPTÄCKTS- OCH KOLONIALHISTORIA.
lösaste slag. - Men européerna skänkte de exotiska landen också nya fördelar. Ame-
rika och Australien fingo sina husdjur, sädesslag, frukter och grönsaker, hvarigenom
vissa delar af djur- och växtriket fullständigt förvandlades. I européernas spår följde en
egenartad genomgående högre kultur och en mera upphöjd gudsdyrkan. Främlingen
lärde känna västerländingens behof, lefnadssätt, organisation af stat och samhälle,
vetenskap, produkter och njutningar. Ur denna kulturöfverföring kunde nya världar
uppstå där, hvarest man lyckades rädda den gamlas naturkrafter. En nästan fullstän-
dig omdaning undergingo Nordamerika och Australien. Där fordom vidsträckta
urskogar utbredde sig, i hvilka endast ett rofdjurs snabba f j ät eller en inföding på
jakt rörde sig, höja sig nu glänsande europeiska städer, omgifna af blomstrande
trädgårdar och välodlade fält, där brusar järnvägståget öfver skenorna, och den elek-
triska gnistan löper fram genom telegraf- och telefontrådarne.
Men äfven för Europa blef beröringen med utlandet af en allt omstörtande verkan:
medeltidens alltomfattande kyrka begynte träda tillbaka för den möderne statsmannens
förståndspolitik och stadsborgarens behof. Hon började inse, att hon icke var allena-
saliggörande, utan att det funnes milliontals högtstående kulturfolk, hvilka icke dyrkade
Kristus utan Brahma och Budda. Till följd af kolonisationen fick hafvet en oanad
betydelse: hittills hade det skilt landen åt, numera sammanband det dem. Sjöfart
och skeppsbyggen nådde en alltjämt ökad utvidgning, åkerbruksstater blefvo han-
delsstater, penningen undanträngde naturahushållningen, en massindustri uppstod
för export, och med industrien växte möjligheten att skaffa människorna existens-
medel, växte de hvites antal i väldigt omfång. De drefvos in i städerna, framför allt
sjöstäderna, af ren nöd. Dessa städer blefvo allt större och till sist naturliga
kulturmedelpunkter. Landsbygden miste sin hittillsvarande betydelse till stadens
förmån. Kolonialbesittningen lyfte enskilda stater till en maktställning, som de af
sin egen kraft aldrig skulle kunnat nå; så Spanien, Holland och England, hvaremot
Frankrike snarare förlorade än vann i styrka genom sina transoceaniska besittningar.
Till och med européernas hela lefnadssätt förvandlades genom de främmande lan-
dens alster: Amerika gaf dem potatis, tobak, kakao och majs, Asien kryddor,
ris och te, Arabien kaffe. Dessa produkter strömmade tillsammans i de hvites världsdel
och blefvo oumbärliga njutningsmedel. Härtill kommo dessutom bomull, socker, guld,
silfver, koppar, bergolja, frukter, siden, prydnads- och andra växter, husdjur, t. ex.
påfågeln, fasaner, nya arter af höns och dufvor m. fl. Det har senare gått så långt,
att tillbakaflödet af europeiska alster från Nordamerika och Australien svårt betungar
den europeiska marknaden. Vetenskaperna riktade sig icke blott genom kännedomen
om land, folk och haf, utan också genom de främmande världsdelarnes kulturalster:
så genom de klassiska verken af en omfattande sanskrit- och uråldrig parsisk litte-
ratur, hvilka framdeles möjliggjorde den jämförande språkvetenskapen, sedermera
längre fram genom buddismen, h vars inflytande på vår andliga kultur först nu börjar
spåras. Språkvetenskapen synes gifva vid handen, att i urtiden en enda indoeuropeisk
folkfamilj förefanns och att de enskilda medlemmarne af densamma meddelat h var-
andra sitt språkmaterial och sina primitivaste kulturbegrepp. - Jordens utvecklings«-
historia uppvisar väldiga förändringar af jordytan. Den pekar på vatten, hvarest en
gång vidsträckta landområden utbredde sig, visar kullar och berg, där en gång hafvet
böljade, varma zoner, som i äldre tid voro täckta med is, isar, där förr tropisk värme
måste hafva härskat. Också på konstens och industriens område har Europa fullföljt
exotiska impulser. Af asiatiska folk lärde det trädgårdsskötsel, porslinstillverkning,
förfärdigandet af metall-, lack- och andra arbeten. Afven en riktning inom det mo-
derna måleriet härledes från den japanska konsten. Således hafva Europa och de
främmande världsdelarne ömsevis påverkat hvärandra.
Framkastar man den frågan, huruvida den hvita eller den färgade rasen skördat
stprsta vinsten af kolonialväsendet, så beror svaret på den ståndpunkt, som man
intager. Den som är genomträngd af den europeiska kulturens absoluta värde skall
tillskrifva kolonierna, i synnerhet naturfolkens land, den ojämförligt största vinsten.
Han skall säga, att den privata rättens vanliga eganderättsbegrepp icke kunna vinna
tillämpning på folkslagens lif; nybyggaren har icke blott köpt, eröfrat och vunnit
den främmande jorden utan genom arbete gjort den till sin egendom, och dylika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/4/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free